/

Publiceringsdatum:

Planer, åtgärder och normer beslutade för nästa förvaltningscykel

Vinterdag vid Vättern.

Vinterdag vid Vättern. Foto: Mostphotos

De fem vattenmyndigheterna har tagit beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för de kommande sex åren. Syftet är att Sveriges vattenresurser ska skötas på ett långsiktigt hållbart sätt med hänsyn till både ekologi och ekonomi.

Liksom de flesta andra länder i Europa utgår Sveriges vattenförvaltning från EU:s vattendirektiv. Fem länsstyrelser är utsedda att vara vattenmyndighet i varsitt distrikt.

Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer – som säger vilken kvalitet ett vatten ska uppnå – för sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära vatten.

Efter ett sex månader långt samråd i våras och omarbetning av förslagen efter samrådet har nu vattenmyndigheternas beslutande organ, vattendelegationerna, fattat beslut om alla dokument. Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram kommer att publiceras och börja gälla senast den 22 december 2021, under förutsättning att inte regeringen dessförinnan beslutar något annat med anledning av sin granskning av åtgärdsprogrammen. Flera kommuner och Havs- och vattenmyndigheten begärde efter samrådet att regeringen skulle pröva förslagen till åtgärdsprogram.

Mindre stränga krav

Miljökvalitetsnormerna har setts över med hänsyn till nya underlag och bedömningar. Dessutom finns det ett antal vattenförekomster som har fått mindre stränga krav som norm eller klassats som kraftigt modifierade.

Miljökvalitetsnormerna är viktiga att besluta om för att framtida miljöprövningar ska utgå från rätt normer, inte minst med tanke på de kommande omprövningarna för moderna miljövillkor i vattenkraften. Om vattenmyndigheten inte fattar ett beslut om miljökvalitetsnormer nu – med de uppdaterade underlag och den fördjupade översyn av kraftigt modifierade vatten som tillkommit - så skulle alla prövningar fortsätta att utgå ifrån miljökvalitetsnormer från 2016. Detta trots att underlagen för bedömningar av status och åtgärdsbehov har förändrats.

Därför har vattendelegationerna beslutat om miljökvalitetsnormer som kommer att börja gälla senast den 22 december 2021. Det har bedömts som osannolikt att en eventuell prövning av åtgärdsprogrammet skulle påverka miljökvalitetsnormerna, och det är dessutom möjligt att begära enskild prövning av varje miljökvalitetsnorm om det behövs.

Måste beslutas före 22 december

Anledningarna till att vattendelegationerna fattat dessa beslut är:

  • Enligt den svenska lagstiftningen ska delegationerna besluta om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för Sveriges vattendistrikt senast den 22 december.
  • Så länge regeringen inte beslutar något annat, är det vattendelegationerna som har ansvaret för att fatta dessa beslut i rätt tid.
  • Regeringen har ännu inte fattat något beslut om en eventuell prövning av förslagen till åtgärdsprogram. Ansvaret för att besluta i rätt tid ligger därför fortfarande på vattendelegationerna.
  • Vattendelegationerna har fattat beslut om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram som kan träda i kraft den 22 december för det fall att regeringen beslutar att inte pröva åtgärdsprogrammen, alternativt om regeringen prövar dem och finner att de kan lämnas oförändrade. Om regeringen beslutar om något annat före den 22 december, kommer delegationernas beslut inte att träda i kraft. Det blir då regeringens beslut som blir gällande i stället.
  • Miljökvalitetsnormerna kommer att träda i kraft senast den 22 december, eftersom de inte berörs av en eventuell prövning av åtgärdsprogrammen.

Berit Högman.

– Det finns nu tydliga mål för vattenmiljöarbetet under de kommande sex åren och vi har beslutat om de miljökvalitetsnormer som behövs för att omprövningen av vattenkraften enligt den nationella planen ska kunna påbörjas. Vattendelegationerna har också tagit sitt utpekade ansvar för det ska finnas väl genomarbetade förvaltningsplaner och åtgärdsprogram på plats för Sveriges vattendistrikt inom den tid som följer av svensk lagstiftning och EU:s vattendirektiv. Självklart är det regeringen som har sista ordet när det gäller åtgärdsprogrammen. Nu finns det goda förutsättningar för att det viktiga åtgärdsarbetet för bättre vatten i Sverige kan ta fart, säger Berit Högman, landshövding och ordförande i vattendelegationen för Bottenhavets distrikt.

Kontakt