/

Publiceringsdatum:

Återrapporteringen: Poängsystem riktar in tillsynen av avlopp

Foto: Mostphotos

När man som Uppsala har näst flest små avlopp anslutna till vattentoalett i Sverige kan det vara svårt att veta var du ska börja med din tillsyn. Miljöförvaltningen testade ett poängsystem för att få en skattning av var problemen var störst.

– Vi använde oss av poängsystemet för att avgöra var i kommunen vi skulle börja med tillsynen, berättar miljöinspektör Helena Borgestedt på Uppsala kommun.

Varje år rapporterar kommuner och myndigheter till vattenmyndigheterna hur åtgärdsarbetet går. Återrapporteringen är dessutom ett forum för åtgärdsmyndigheterna att berätta för andra om sina erfarenheter. Den här artikeln är hämtad från "Sammanställning av kommuners och myndigheters rapportering av genomförda åtgärder 2020".

Uppsala har ungefär 12 000 små avlopp. Av dem är ungefär 3 000 mer än 20 år gamla och anlagda innan Miljöbalken trädde i kraft 1999. Med en tillsynstakt på mellan 400 och 500 små avlopp per år räknade kommunen ut att det kommer att ta åtta år att gå igenom de äldsta avloppen.

Att göra tillsyn på alla dem är lite som att skjuta hagel ut i mörkret. Nu ville kommunen veta var det var mest lönt att lägga krutet.

Mest påverkade av fosfor

För några år sedan bestämde sig därför miljöförvaltningen för att skapa ett poängsystem. På så sätt kunde man veta var det var bäst att börja.

– Planen är att vi börjar där vattendragen är mest påverkade av fosfor från enskilda avlopp, där det finns flest avlopp och där det finns känsligt grundvatten.

Helena Borgestedt. Foto: privat

Hur gjorde då Uppsala?

Jo, först delades kommunen upp i delavrinningsområden.

Genom SMHI fick Uppsala fram fosforbelastningen från små avlopp. Sedan beräknades belastningen per kvadratkilometer i varje avrinningsområde. De högst belastade fick fem poäng, de med minst fick inga poäng alls.

En ny beräkning gjordes på antal äldre avlopp per kvadratkilometer. De områden med flest avlopp fick två poäng. Om en mindre eller större del av delavrinningsområdet sedan låg inom vattenskyddsområde eller extra känsliga områden för grundvatten kunde en eller två poäng till adderas. På så sätt kunde varje delavrinningsområde få mellan noll och nio poäng.

Skapar mindre missnöje

För att få maxpoängen nio skulle fosforutsläppen vara mer än två kilo per kvadratkilometer, det skulle finnas fler än två äldre avlopp per kvadratkilometer och en stor del av avrinningsområdet skulle ligga inom känslig zon för grundvattnet eller ett vattenskyddsområde.

Högsta prioritet fick områden som hade sju poäng eller mer. Och det var där tillsynen började. De flesta av de områdena betas av under åren 2020 till 2022.

Helena Borgestedt upplever att det är mindre missnöje med det här systemet än vad det var förr, eftersom tillsynen sker mer planerat.

– Vi skickar ut information i god tid. Då har de en chans att förbereda sig. De flesta vet vad vi ska titta på och är inte så ifrågasättande.

Kontakt