/

Publiceringsdatum:

Vattenkraft och gruvdrift viktiga frågor i gränsvatten

Minnessten vid den nedlagda Stekenjokkgruvan i södra Lappland. Foto: Mostphotos

Bottenhavets vattendistrikt och Trøndelag vannregion i Norge har tagit fram en samverkansstrategi för perioden 2021–2027. Strategin gäller de vattendrag som rinner upp i ena landet och korsar gränsen till det andra.

Den 163 mil långa gränsen mellan Norge och Sverige följer – i alla fall från Härjedalen och norrut – vattendelaren mellan Atlanten och Östersjön. I stora drag. En närmare titt på kartan visar dock att de flesta av de stora Norrlandsälvarna börjar som små norska bäckar som rinner österut. Och ibland är det tvärtom: svenska bäckar rinner västerut och blir till norska elver med Atlanten som mål. Det som händer med ett vatten i ett land spiller lätt över till det andra och därför behöver förvaltningen av dessa gemensamma vatten samordnas.

Nationell strategi

Sedan tidigare har det funnits en nationell samverkansstrategi för gränsvatten men nu har Bottenhavets vattendistrikt även tagit fram en på regional nivå. Den berör enbart de huvudavrinningsområden som delas med Trøndelags vannregion: Ångermanälven och Indalsälven på svenska sidan och Namsen, Inn-Trøndelag, Stjørdalsvassdraget och Nea/Nidelva på den norska. Strategin ska bland annat underlätta ett samarbete kring undersökningar, normsättning och införande av fysiska åtgärder i de delade vattenförekomsterna.

Till samverkansstrategin hör en samverkansplan som beskriver hur målen i strategin ska nås. Samverkansplanen blir ett levande och aktuellt dokument som ska uppdateras ett par gånger per år.

Vattenkraften omprövas

Några stora fokusområden är vattenkraft och miljögifter kopplade till gruvdrift. Hur ska länderna förhålla sig till Sveriges nationella plan för överprövning av vattenkraft? Där behövs en översyn av kommande projekt på norsk sida för att se koppling till arbetet i Sverige.

På båda sidor om gränsen, i Ångermanälvens avrinningsområde, ligger gamla gruvor där man tidigare bröt koppar och zink. I Sverige Stekenjokk och i Norge Joma. Ett företag vill nu återuppta driften i bägge gruvorna och räknar med att den kvarvarande malmen räcker för drift i 20 år. Om gruvdriften blir verklighet är det viktigt att samordna vattenförvaltningen mellan länderna så inte miljögifter hamnar i vattendragen och sprids.

Kontakt