Publiceringsdatum:

Fältarbeten som förbättrar vattenkvalitén

Drönarbild över vattendrag där uppbyggda avgränsningar sticker upp i vattenfåran. 

Under flottningsepoken rensades många älvar på sten för att underlätta för timmertransporter. Stenar schaktades ut till strandkanterna och sidofåror stängdes av med stenmurar.

Under sommaren pågår ett antal fält- och projektarbeten som ska bidra till målet att nå god status, i vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt.

Inventering av flodpärlmussla

Världens äldsta kända flodpärlmussla levde i Görjeån, sydost om Jokkmokk och blev omkring 280 år. Flodpärlmusslan är en viktig indikatorart och kan visa på hur friskt ett vattendrag är. I syfte att följa populationernas utveckling i Jokkmokks kommun genomförs inventering i Tjålmakbäcken och Kanibäcken. Genom Kolartic-projektet SALMUS ska flodpärlmusselbeståndens status i Harrijaurebäcken och Silpakbäcken (Jokkmokks kommun), Korsträskbäcken (Älvsbyns kommun) samt Kääntöjoki (Gällivare kommun) bedömas.

Kolarctic-projektet SALMUS Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning i grunda vegetationsklädda havsvikar

Grunda havsvikar är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden i havet. Här finns ängar av kärlväxter och kransalger som skapar viktiga livsmiljöer för insekter, snäckor, fiskar och fåglar. På grund av mänsklig verksamhet i kustzonen är de grunda vikarna hotade av bland annat fysisk exploatering och övergödning. För att övervaka vikarna och deras tillstånd utvecklar länsstyrelserna längs Bottniska viken ett gemensamt övervakningsprogram. Under augusti snorkelinventeras undervattensmiljön i ett antal vikar längs kusten i syfte att samla in data till övervakningsprogrammets utformning.

Inventering av vägtrummor

I Torne- och Luleälvarnas avrinningsområden kartläggas vägtrummor som är vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Inventeringen är ett samarbete med Trafikverket.

Miljöövervakning sötvatten

För att ta reda på mer om påverkan från sura sulfatjordar tas prover på kiselalger och vattenkemi i vattendrag nära kusten. Vattenkemi och biologi undersöks i 27 vattenförekomster som ingår i ett långsiktigt övervakningsprogram.

Återställning av tidigare flottningspåverkan

Under flottningsepoken rensades många älvar på sten för att underlätta för timmertransporter. Stenar schaktades ut till strandkanterna och sidofåror stängdes av med stenmurar. Nu utförs fysiska återställningsåtgärder som ska gynna den biologiska mångfalden i vattensystemens livsmiljöer.

Arbete med att återställa delar av Pärlälven, ett biflöde till Lilla Lule älv, pågår fram till isläggningen.

EMRA-projektet Länk till annan webbplats.

Delar av Råneälven, Vitbäcken och Åbyälven återställs efter tidigare påverkan av flottning. ReBorN-projektets mål är att minst 200 kilometer vattendrag ska restaureras och ungefär 2300 lekbottnar ska byggas.

ReBorN LIFE - Restoration of Boreal Nordic Rivers Länk till annan webbplats.

Arbetet med att återställa flottledsrensade vattendrag pågår även i Vargån som är ett biflöde till Öreälven i Västerbotten.

Ecostreams for LIFE projektet Länk till annan webbplats.

Restaurering av våtmarker

Våtmarker bidrar till reningen av vattenflöden till våra älvar och minskar risk för översvämningar. Under många decennier har våtmarker dikats ut. Det har medfört flera negativa konsekvenser för vårt landskap som kraftigt förändrad hydrologi, försämrad vattenkvalité och ökad tillrinning till haven av försämrat vatten. En orörd våtmark fungerar som en tvättsvamp och bidrar att behålla vatten i landskapet, istället för att det rinner ut i vattendragen. Genom att restaurera våtmarker hålls vatten kvar i landskapet vilket är till fördel för våra grundvattenreserver och kan vara extra viktigt för tillgången på dricksvatten. Intakta våtmarker bildar även barriärer mot storskaliga skogsbränder.

Arbete med att lägga igen diken pågår i Överkalix, Arvidsjaur, Kiruna och Luleå kommuner fram till hösten.

Biotopkartering av vattendrag

Fram till september inventeras vattendrag för att få mer kunskap om värdefulla vattenmiljöer, kartlägga miljötillståndet och få en indikation på vilka åtgärdsbehov som finns. Syftet med biotopkartering är att skapa en beskrivning av vattendraget. Underlaget kan sedan användas till naturvärdesbedömningar, åtgärdsplanering, naturhänsyn, miljökonsekvensbeskrivningar och limnisk naturvård.

Åtgärder för småsvalting

Småsvaltingens utbredningensområde är uppsplittrad till Bottenviken, Finska viken och Mälaren där den största regionala populationen finns i Bottenviken. Småsvalting är fridlyst och ansedd som hotad i hela sitt utbredningsområde. Upphörd vasslåtter, minskat strandbete och exploatering av stränderna är några av de orsaker till att utbredningen minskar. Under juni genomförs vassröjning i närheten av småsvaltingens område och i augusti rensas vanlig vattenpest bort i ett begränsat område. Om odlingsförsöket, av plantor från frön, av Småsvaltning lyckats kommer exemplaren att sättas ut i ett lämpligt område i Bottenviken.

Inventering av arter

Fjällrufse är förmodligen en kallvattenspecialist som skulle kunna användas i miljöövervakningen för att följa effekterna av klimatförändringarna. Med hjälp av eDNA kontrolleras om arten finns och hur långt den har sin utbredningsgräns. Vattenprover tas i ett tiotal fjällsjöar i Arjeplog, Kiruna och Jokkmokk kommuner under augusti.

Under sommaren kartläggas utbredningen av de invasiva arterna vattenpest och smal vattenpests. Information samlas även in om åtgärdsprogramarterna småsvalting Länk till annan webbplats., barklöst sträfse Länk till annan webbplats., uddnate Länk till annan webbplats., bandnate Länk till annan webbplats. och ävjepilört Länk till annan webbplats..

Kontakt