Publiceringsdatum:

Bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet behövs

Foto: Linda Skåål

Vi är alla överens om att det behövs bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans, levande kust och skärgård och samtidigt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Under 2020 tog Miljömålsberedningen fram en strategi kring hur åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser skulle kunna se ut.

”Havet och människan” ger förslag på en antal förändringar inom svensk vattenförvaltning. Ett av förslagen är att den ska utgå från administrativa gränser och inte avrinningsområden.

Det var i januari som miljömålsberedningens ordförande Emma Nohrén presenterade beredningens förslag och betänkandet överlämnades till miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Förslaget omfattar verksamheter inom flera politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Bakgrunden till utredningen är att det finns flera påverkansfaktorer på havsmiljön som behöver fångas upp.

Framförallt är det två frågeställningar som genomsyrat arbetet med strategin. Kopplingen mellan hav, klimatförändringen och havsförsurning och ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning.

Länsstyrelsen i Västmanland och Norra Östersjöns vattendistrikt har nu lämnat in sitt remissvar. Övergripande anser de båda myndigheterna att utredningen ger en ingående bild av havets olika miljöproblem. Att den innehåller många bra lösningar på de komplexa miljöutmaningar som finns.

Men det finns också ett antal luckor och en viktig aspekt har missats. Alla de processer som redan pågår för att lösa just de problem utredningen pekar på. Det skulle kunna innebära att flera av de framlagda förslagen istället riskerar att motverka redan pågående utvecklingsarbete. Vilket i slutändan skulle kunna innebära stora omställningskostnader innan vattenförvaltningsarbetet kan ta nya steg framåt.

Länsstyrelsen avstyrker därför flertalet av de förslag som handlar om harmonisering. Några av dessa listas här:

  • Länsstyrelsen menar att ansatsen istället bör vara att förstärka och bygga vidare på redan pågående utvecklingsarbete inom befintlig organisation av vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen, eftersom det är där kunskap och erfarenheten finns samlat. Detta kan ske genom att skapa ett
    tydligare politiskt ansvarstagande för Sveriges havs- och vattenförvaltningsarbete, såsom utredningen påpekar. Med en ökad politisk styrning från riksdag och regering, tydliggörande av roller och ansvar i författning, i kombination med välriktade finansieringssatsningar och resursförstärkningar, framförallt till vattenförvaltningens organisation för samordningen och till länsstyrelser och kommuner för åtgärdsarbetet, anser Länsstyrelsen att förutsättningarna finns för en förbättrad och mer effektiv havs- och vattenförvaltning inom ramarna för dagens system och organisation.
  • På basis av sin nulägesanalys och det upplevda problemet, där man gällande landvatten* främst vilar på Vattenförvaltningsutredningens antaganden, lägger betänkandet fram flera förslag som vi ser leder till
    grundläggande förändringar i hur vattenförvaltningen är strukturerad och fungerar idag, men utan att tydliggöra roller och ansvar på önskvärt sätt. Exempelvis föreslås att lyfta beslutsansvar för miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram från vattendelegationerna till olika nationella instanser,
    trots att dessa beslut hänger nära samman. Länsstyrelsen avstyrker därför detta förslag. 

*Landvatten, även kallad jordvatten, är mycket små deformationer eller rörelser i jordens litosfär (yta) orsakade av tyngdfältet från solen och månen när jorden roterar inom sina fält. Landvatten liknar tidvatten i hur de bildas men de har mycket olika påverkan på den fysiska miljön.

Yttrande Havet och människan (SOU 2020-83)Länsstyrelsen Västmanland, tillika Vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt Pdf, 345.1 kB.

Kontakt