Publiceringsdatum:

Vattenförvaltning viktig för att bli bra miljökommun

Brandman släcker eld med skum

Användning av släckskum som tidigare innehöll PFAS är en av de största föroreningskällorna. Foto: Mostphotos

Nu jämför sig landets kommuner om vem som är ”Sveriges bästa miljökommun”. Åtta frågor är baserade på Vattenmyndigheternas återrapportering. Främst analyseras hantering av miljögifterna PFAS och PFOS, som använts i bland annat brandskum.

Eftersom bara 22 kommuner i Sverige har en långsiktig plan för PFAS och PFOS finns det för många kommuner poäng att hämta till nästa års ranking.

Den prestigefyllda jämförelsen ”Årets bästa miljökommun Länk till annan webbplats.” utförs årligen av tidningen Aktuell Hållbarhet. Här listas Sveriges kommuner utifrån vilket miljöarbete de gör.

Många vill vara med. Svarsfrekvensen på årets enkät var 84 procent.

När resultaten nyligen presenterades var det sydsvensk dominans i toppen. Malmö blev totalt bäst i landet. Helsingborg var bästa stora stad och sommarmetropolen Västervik var bäst i kategorin ”mindre städer och landsortskommuner”.

Kommunrankningens kärna är de enkätfrågor som ställs av tidningen varje år, den här gången 23 stycken. Där svarar kommunerna inte bara ja eller nej. Möjligheten att i fritext förklara sina svar ger en bredare bild av kommunernas hållbarhetsarbete.

Som mest kan en kommun få 53 poäng. Tidningens egen enkät kan ge 23 poäng.

De övriga 30 poängen samlas ihop genom insamling av data från tio olika aktörer, däribland Vattenmyndigheten.

Frågorna handlar bland annat om förnybar energi, ekologisk mat, koldioxidutsläpp och cirkulär ekonomi, men även om vatten.

Vattenmyndighetens återrapportering är bas för åtta frågor i sammanställningen, där svaren kan vara ja eller nej. De frågorna kan totalt ge 3 av de 30 ”statistikpoängen”, alltså en tiondel av resultatet.

Det handlar övervägande om PFAS och PFOS, men även om grundvattentäkter, vattenskyddsområden, hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplanen och slutligen om det finns en plan för dagvatten.

Här kan du läsa frågorna som Aktuell Hållbarhet ställt och se hur många kommuner som kan svara ja.

1. Med avseende på PFOS i ytvatten och PFAS (summa 11) i grundvatten, har kommunen påbörjat arbetet med att identifiera verksamheter och områden som bidrar till att miljökvalitetsnormen inte följs? (Nästan 60 procent har påbörjat arbetet med att identifiera verksamheter och områden som bidrar till att miljökvalitetsnormen inte följs gällande PFOS och PFAS.)

2. Har kommunen genomfört åtgärder för att begränsa fortsatt spridning av PFAS och PFOS från dessa verksamheter och områden? (Nästan 30 procent av de svarande kommunerna har genomfört åtgärder för att begränsa fortsatt spridning från verksamheterna och områdena.)

3. Med avseende på PFOS i ytvatten och PFAS (summa 11) i grundvatten, har kommunen tagit fram en långsiktig plan för att stoppa eller begränsa kommande utsläpp och spridning? (Knappt tio procent av de svarande kommunerna har tagit fram en långsiktig plan, vilket motsvarar 22 kommuner.)

4. Har kommunen utövat tillsyn på den kommunala räddningstjänstorganisationen och ställt krav på hantering av brandskum som innehåller något av ämnena i PFAS (summa 11) så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas? (Drygt 40 procent av de svarande kommunerna har utövat tillsyn på den kommunala räddningstjänsten.)

5. Finns utpekade framtida vattentäkter för kommunen, t.ex. i regional vattenförsörjningsplan, vattenplan eller motsvarande? (Drygt 45 procent av kommunerna som har svarat på enkäten svarar att det finns utpekade framtida vattentäkter.)

6. Med syfte att säkerställa att vattentäkter har ett erforderligt skydd, har kommunen gjort en översyn av vattenskyddsområdens föreskrifter och/eller avgränsningar för vattenskyddsområden som är beslutade före miljöbalkens ikraftträdande (1 januari 1999)? (Nästan 55 procent av de svarande kommunerna har sett över vattenskyddsområden som är beslutade före Miljöbalkens ikraftträdande.)

7. Har kommunen genomfört en miljöbedömning av gällande översiktsplan där man tagit med miljökvalitetsnormer för vatten? (Tre fjärdedelar svarar att de har tagit med miljökvalitetsnormer för vatten i miljöbedömningen av gällande översiktsplan.)

8. Har kommunen en plan, strategi, policy eller liknande för hantering av dagvatten i syfte att begränsa utsläpp till vattenmiljöer? (Drygt 45 procent av de svarande kommunerna har ett strategiskt dokument för hantering av dagvatten och för 30 procent är detta under framtagande.)

  • PFAS - en grupp av ämnen som i stor skala har använts sedan 1950-talet. Användning av släckskum som tidigare innehöll PFAS är en av de största föroreningskällorna. PFAS är mycket stabila ämnen. Vissa bryts ned mycket långsamt, medan andra betraktas som omöjliga att bryta ned.
  • PFOS - ett av de mest skadliga PFAS-ämnena. PFOS klassas som ett PBT-ämne. Det innebär att PFOS inte kan brytas ned utan ansamlas i naturen och koncentreras i människor och djur genom att binda till proteiner.
  • Inom EU är PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS förbjudna, med vissa undantag. PFOS ingår även i Stockholmskonventionen för persistenta organiska miljögifter samt i FN:s luftvårdskonvention (LRTAP). Detta har medfört att användningen av PFOS minskat, även om det fortfarande tillverkas.

Kontakt