Publiceringsdatum:

Markägarna ser vinster i att återskapa Tullstorpsån

Flygbild över Tullstorpsån med våtmarker

En flygbild ur filmen som berättar om hur Tullstorpsån har återskapats. Utgångspunkten har hela tiden varit att behålla ett lönsamt jordbruk.

Storken är tillbaka, fler öringar leker och fosforhalterna har börjat sjunka. Markägarnas kamp för att återskapa Tullstorpsån börjar nu visa resultat. På 187 hektar breder nu 39 våtmarker ut sig och 18 kilometer av ån har återskapats.

Det är inte bara en vinst för miljön, utan även för samhället.

- Vi gör det här inte bara för oss utan för kommande generationer. Vi vill visa att det går att kombinera ett modernt och lönsamt jordbruk med åtgärder för vår miljö. Vi har också sett att det ger mycket tillbaka till samhället. De 70 miljoner kronor vi investerat beräknas ge 280 miljoner kronor tillbaka i form av bland annat turism, vattenreglering och biologisk mångfald, säger Otto von Arnold, som är en av markägarna kring Tullstorpsån.

- Det är fantastiskt att se hur mycket som går att göra om bara viljan och engagemanget finns. Jag hoppas att det här pilotprojektet ska visa andra att det går. Och vi hjälper gärna till, säger Irene Bohman, vattenvårdsdirektör för Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt, som beslutat om bidrag för att finansiera den utvärdering som nu gjorts.

Sverige dikades ut

För ett par hundra år sedan slingrade sig Tullstorpsån genom sydvästra Skånes mossar och våtmarker ut till Östersjön.

Men nya tider skulle komma, när svält och missväxt i kombination med en kraftigt ökande befolkning tvingade fram en ny strategi i Sverige. Genom att utdika och avvattna svenska landskap skulle produktiv jordbruksmark ersätta det som varit vall och bete. Det var en strategi som inte skrotades förrän 1991.

Effekterna av utdikning, markavvattning och försvunna våtmarker märktes tydligt på fågellivet. Fågelskådare har berättat om hur de på 1930-talet med nästan tårfyllda ögon sett de sista våtmarkerna i vissa områden rivas ut, och därmed förstört områden där fåglar trivs som bäst.

Skånska eldsjälar

Men det är inte bara fågellivet som gynnas av sanka och blöta platser. Våtmarker kan på ett unikt sätt binda kväve och fosfor och därmed minska övergödningen av Östersjön.

Det är mot den bakgrunden som projektet startade. För tretton år sedan bestämde sig en skara markägare för att börja det långa arbetet med att återskapa området.

Tullstorpsån, som ligger i ett av bördiga Skånes mest bördiga områden, var påverkad av just övergödning. Vattenkvaliteten var allt annat än god.

Allt startade med ett möte. För 16 år sedan började en drivande miljöinspektör, Johnny Carlsson på Trelleborgs kommun, att prata med våtmarksrådgivaren Tuve Lundström från Greppa näringen. 2006 började de två erbjuda rådgivning kring våtmarksrestaurering.

Det visade sig att många av markägarna kring Tullstorpsån var intresserade, och snart kunde 50 potentiella våtmarksområden pekas ut. 2008 började den första våtmarken anläggas vid Sillesjö.

Att minska näringstillförseln till Östersjön och därmed övergödningen var från början huvudsyftet med projektet kring Tullstorpsån.

Men det svällde snart. De 60 medlemmarna i den ekonomiska föreningen kunde se andra värdefulla mål, till exempel att återfå fisken i ån, motverka översvämningar och erosion eller för den delen minska behovet av rensning. Och den svarta storken har återvänt, samtidigt som grannarna genom projektet blivit mer sammansvetsade.

187 hektar våtmark

Det har aldrig handlat om ett rent miljöprojekt. Utgångspunkten har hela tiden varit att skapa ett jordbruk som är lönsamt. Och samtidigt hållbart. Idag odlas bland annat raps, vete, maltkorn, lök, sockerbetor och majs, men även vitklöver, på markerna.

Förutom att skapa 187 hektar nya våtmarker har 18 kilometer av ån restaurerats. Det har till exempel skapats tvåstegsdiken som kan fånga upp näring. Översilningsängar har återskapats och det finns slamfällor för kväve och fosfor.

En stor del av framgångsfaktorn är viljan hos markägarna och deras förståelse för sambanden mellan miljö och odling. Men även det faktum att markägarna faktiskt fått ett stöd för att göra de här åtgärderna, slås det fast i rapporten.

Hur har det då gått?

På den ena bogen finns miljön, som blivit bättre, under tiden vattendrag i närområdet försämrats. Fosfathalterna har minskat och kvävehalterna har inte ökat, till skillnad från i Råån. Men det är lite för tidigt att dra stora växlar på detta. Det kan ta 15 år innan det syns en effekt på kvävehalterna.

Fler fågelarter och fler individer har däremot siktats. Vad gäller fisk är det framför allt öring som har ökat.

5 000 träd och buskar har planterats och det syns mer vilt i området.

En avgörande framgångsfaktor har varit att arbeta långsiktigt, och att de inblandade litar på varandra i att bästa lösningen hittas. Det är också en fördel att ta ett område i taget, att inte gapa efter för mycket.

Hoppas på fler projekt

Men de inblandade blundar inte för att det finns hinder. Framför allt behövs det mer stabilitet i stödsystemen. Det här området ska förvaltas under lång tid, och det behövs en förutsägbarhet. Utan långsiktigt stöd kan det bli bekymmer.

- Att anlägga tar i och för sig lång tid, men underhållet ska vara för evigt, konstaterar Otto von Arnold.

Byråkratin kunde också minska, om markägarna får skriva en önskelista. Ett annat hinder är strandskyddslagen som kan sätta käppar i hjulet för den som vill anlägga en våtmark. Där får de medhåll av länsstyrelsen.

Samtidigt prisas de lokala myndigheterna, som markägarna haft ett gott samarbete med, framför allt Länsstyrelsen Skåne.

Förhoppningen är att det här ska resultera i fler skånska och svenska projekt. I rapporten som nu släppts menar författarna att den här modellen kan kopieras till många andra områden. De bedömer att finns stora styrkor i att markägarna drar åt samma håll.

- Den här rapporten som vi nu tagit fram kan på ett sätt ses som en handbok i hur du kan göra, och vad du inte ska göra. Jag hoppas att många ska följa vårt exempel. Det ger en stor tillfredsställelse att kliva ut i ett restaurerat och vackert landskap, säger Otto von Arnold.

Se filmen där markägarna berättar om restaureringen av Tullstorpsån Länk till annan webbplats.

Kontakt