Publiceringsdatum:

Rekordmånga ville veta mer om vattenkraft

Bild på forsande vatten nedströms vattenkraftverk från 1932 i Laholm.

Många ville veta mer om vattenkraft. Hundratals frågor kom in under torsdagens möten. Foto: Mostphotos

Intresset var rekordstort för att veta mer om förslagen till nya krav för vattenkraft. Drygt 250 deltagare var anmälda och inledande presentationen hade knappt avslutats innan frågorna började trilla in.

- Det känns roligt att det är så många frågor. Det här är ett svårt område som rymmer många komplexa frågeställningar. Jag hoppas att vi lyckats göra det tydligt, förklarade vattenvårdsdirektör Joakim Kruse, Bottenhavets vattendistrikt.

Att hålla digitala samrådsmöten för omkring 250 personer, i två tretimmarspass, är en utmaning. Men tekniken var till stora delar med vattenmyndigheterna under de två samrådsmötena 18 mars.

Syftet med mötena var att ge deltagarna en fördjupning kring hur vattenmyndigheterna tänkt när samrådsmaterialet kring vattenkraft togs fram.

Joakim Kruse och Anna Karlsson från vattenmyndigheterna förklarade hur det resonerats när förslagen till nya miljökvalitetsnormer tagits fram.

Den nationella prövningsplanen, NAP, har varit vägledande.

Vattenmyndigheterna har i första hand utgått från att vatten påverkade av vattenkraft ska ha en god ekologisk status eller potential. Hänsyn har också tagits till vattenkraftens betydelse och hur stor produktionsförlust som åtgärderna förväntas medföra. Under första passet presenterades förutsättningarna och i stora drag var de påverkade vattnen finns.

Tyngdpunkten var däremot lagd på att förklara varför vissa vatten kan pekas ut som kraftigt modifierade och när det kan bli tal om mindre stränga krav för ett vatten. Det påpekades att ett vatten inte per automatik får ett undantag från att uppnå kraven bara för att det bedöms som kraftigt modifierat.

Huvudregeln är att alla vatten ska uppnå god ekologisk status. Om det till exempel skulle vara omöjligt kan ett beslut om undantag fattas.

Många av deltagarna hade frågor om materialet, på både övergripande nivå och detaljnivå. Till stor de handlade det om hur bedömningar gjorts. Vad är till exempel en orimlig kostnad för att uppnå god status i ett vatten? Vad händer om det skapats en damm med ett rikt fågelliv tack vare ett vattenkraftverk? Var går gränsen mellan vad som är en kort eller en lång torrfåra? Har det tagits hänsyn till kulturmiljöer? Gäller en klassning som kraftigt modifierat vatten för alltid? Hur gör andra länder? Varför finns det inga riktvärden för produktionsförlust i Gullspångsälven? Hur stor är egentligen miljönyttan?

Vattenmyndigheterna ägnade en och en halv timme av torsdagen till att svara på dessa och många andra frågor.

Vi samlar nu alla frågor och svar som dök upp under samrådsmötena. Under tiden kan du titta på de frågor och svar som redan finns här på webbplatsen.

Kontakt