Publiceringsdatum: 4 november 2020

Vattenmyndigheterna sätter fokus på vattenbrist

En vattenspridare som är på

Vattenbrist och torka har blivit ett större problem de senaste åren, med risk för stora konsekvenser för samhället. Nu föreslås en delförvaltningsplan med fem nya åtgärder för att motverka vattenbrist.

­– Problemen kommer sannolikt att öka. Ett varmare klimat kommer att förlänga växtsäsongen och det innebär bland annat att den mängd vatten som växtligheten kräver kommer att öka. Detta kan i sin tur leda till kortare period för grundvattenpåfyllning i till exempel dricksvattentäkter, säger Annelie Johansson, delegat i Vattendelegationen för Södra Östersjön och miljödirektör på Länsstyrelsen Skåne.

Vattenbrist är ett allt vanligare, men tämligen outforskat område i Sverige.

För att kunna sätta fingret på var problemen är som störst behövs det mer kunskap om vattenuttag och vattenmyndigheterna vill att det tas fram ännu bättre klimatscenarier på regional nivå. Vi vill medverka till att kunna ta fram vattenbalanser per avrinningsområde, för att se var problem kan uppstå. Därför presenteras en unik delförvaltningsplan för varje vattendistrikt. Under samrådet av förslagen vill vi gärna ha synpunkter och förslag på fler eller andra åtgärder, förklarar vattenvårdsdirektör Irene Bohman.

Långsiktig plan

Den förvaltningsplan mot vattenbrist som vattenmyndigheterna nu tar fram är den första i sitt slag i Sverige.

Huvudsyftet är att långsiktigt minska vattenbristens effekter på ekonomi, samhälle och miljö. Vattenbrist skadar både naturmiljön och samhället. Med ett förebyggande arbete mot vattenbrist, behövs färre akuta åtgärder vidtas.

– Vattenbrist är något vi måste hantera. EU har också rekommenderat oss att ta fram en plan. Det är en komplicerad fråga, men vi måste börja någonstans. Därför vill vattenmyndigheterna nu starta det här arbetet, säger Irene Bohman, vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt.

Värst är problemen med vattenbrist i Södra Östersjöns vattendistrikt, framför allt på Öland och Gotland. På de turistrika öarna blir det extra svårt på sommaren, när bristen på vatten är som störst samtidigt som behovet ökar.

Brunnar kan sina

Men även många andra regioner riskerar att drabbas i framtiden. Särskilt utsatta är den tiondel av befolkningen som har egna brunnar. Där kan vattnet snabbt sina.

I mångt och mycket handlar vattenbrist om att se till att det finns rätt mängd vatten på rätt plats. Genom att tänka till före, kan problem undvikas i ett senare skede.

– Sverige har sammantaget gott om vatten. Samtidigt blir risken för vattenbrist i någon del av Södra Östersjöns vattendistrikt bara större för varje år. Vi gör nu ett arbete som ska kunna hjälpa kommuner och regioner till förbättrade förberedelser. Vi hoppas att detta ska inspirera till åtgärder som skapar större robusthet mot vattenbrist i samhället, säger Irene Bohman, vattenvårdsdirektör Södra Östersjöns vattendistrikt.

En grundläggande förutsättning för det här arbetet är att vi måste få bättre koll på hur mycket vatten vi använder, och hur vi använder det. Här behövs det bättre rådata.

Det pågår redan en del åtgärder för att förebygga vattenbrist inom vattenförvaltning. Ett exempel är de regionala vattenförsörjningsplaner som länsstyrelserna arbetar med. Exempel på andra åtgärder är de bevattningsförbud som många kommuner inför under sommarmånaderna samt de informationskampanjer som möter besökare i turisttäta områden.

Fyra stadier

EU har också skapat en vägledning och ett varningssystem för torka. Där visas det att vattenbrist visar sig i fyra stadier:

Först blir det varmt. Sedan blir det torrt i markerna. I det tredje stadiet sjunker grund- och ytvattennivåer. I det fjärde stadiet påverkas samhället med i första hand effekter som missväxt och foderbrist. Men vattenbrist kan också leda till att grundvatten skadas genom att saltvatten tränger in. Lågt grundvatten kan också leda till sättningar i till exempel byggnader, och risken för ras och skred ökar.

– De senaste åren har medvetenheten om risken för torka och vattenbrist ökat. Jag hoppas att det här arbetet ska kunna bidra till att många fler tar steget från medvetenhet till förebyggande åtgärder. Det handlar inte om nödåtgärder när krisen är ett faktum utan om ett långsiktigt arbete med bland annat planering, skydd av vattnet och åtgärder för att hålla kvar mer vatten i landskapet, säger Annelie Johansson.

Nya åtgärder föreslås

Fem nya åtgärder föreslås nu för att motverka vattenbrist.

Den första handlar om rådgivning från flera myndigheter för att få en effektivare användning av vårt vatten.

En andra åtgärd handlar om att inrätta en plan för att ompröva de tillstånd för vattenuttag som nu finns. Det är tämligen vanligt att det saknas tillstånd för de vattenuttag som görs, även när det handlar om att hämta kommunalt dricksvatten.

En tredje åtgärd riktar in sig på att skapa en vägledning för att bedriva tillsyn kring vattenuttagen.

Åtgärd fyra och fem syftar till att få mer vatten i landskapet.

Dels föreslås det att länsstyrelserna ska ta fram våtmarksstrategier och utreda så att rätt våtmark görs på rätt plats. Här kan även bevattningsdammar ingå, och eventuellt ett återanvändande av renat avloppsvatten.

Dels föreslås att gamla dikningar och sjösänkningar som inte längre behövs ska återställas, så att vattnet inte lämnar landskapet lika lätt.

Ofta handlar det om gamla torvmarker som dikats ut och sedan övergivits, eftersom de inte gav den avkastning som förväntades. Genom att skapa nya våtmarker på det här sättet slås två flugor i en smäll: Det minskar risken för både näringsläckage och vattenbrist. Dessutom blir det kostnadseffektivt.

Kontakt