Publiceringsdatum: 18 november 2019

”Förbered för det mest extrema scenariot”

Porträttbild på Douglas Jones vid Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet.

Douglas Jones vid Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Fredrik Forsgren

I slutet av århundradet kan vattnet i 50 000 sjöar i norra Sverige vara 5 grader varmare än i dag. Något man bör planera för redan nu, tycker Douglas Jones från projektet FRESHREST.

– Det är kanske läge att skapa Natura 2100, säger han.

FRESHREST var ett av flera projekt som presenterade sig under GRIP on Lifes konferens ”Vattendrag, våtmarker och skog – synergier mellan Natura 2000, vattenförvaltning och andra samhällsintressen” som hölls i Härnösand 13–14 november.

Forskningsprojektet ”Freschwater landscapes – management and restoration with climate change (FRESHREST)" ​​har undersökt om restaureringsprojekt av vatten kan lyckas, med utgångspunkt i ett allt varmare klimat.

– Klimatförändringarna är redan här och det vi kan se är att de boreala områdena värms upp snabbast. Eftersom utsläppen av koldioxid fortsätter att öka trots alla stora klimatkonferenser tror jag ni får räkna med det mest extrema uppvärmningsscenariot, säger Douglas Jones vid Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet.

Han visar en graf över koldioxidutsläppen sedan 1960-talet. Kurvan går stadigt uppåt med endast några små avbrott: globala ekonomiska kriser.

Enligt klimatmodellerna sker den största uppvärmningen i norra Sverige, kanske med 5–6 grader i medeltemperatur fram till slutet av seklet. Och därmed följer även varmare vatten. Tiotusentals sjöar, många av dem i skogslandskapet, kommer att påverkas. Men exakt hur är inte lätt att säga.

– Vi har i det här projektet valt att lyfta fram brunifiering, humus och löst organiskt kol i vatten, som kopplas till skogsbruk, säger Douglas Jones.

Hans råd till de som planerar för restaurering och bevarande av vattenmiljöer är att ta höjd för varmare klimat.

– Inrätta så stora områden som möjligt, samarbeta och ha en adaptiv strategi. Kanske det behövs ett Natura 2100.

Om FRESHRESTlänk till annan webbplats

Exempel på utförda och pågående restaureringar togs också upp på konferensen, med föreläsningar och utställningar. Emil Öhman och Maria Johansson från Skogsstyrelsen i Luleå berättade om projektet ReBorN. Tio mil av Lögdeälven i Västerbottens län och lika lång sträcka i flera norrbottniska älvar håller på att återställas efter flottningsepokens rensningar och uträtningar.

– Vi har haft ett tjugotal grävmaskiner som lägger tillbaka sten och öppnar sidofåror och med speciella redskap luckrar vi upp bottnen enligt Hartijokimetoden, säger Emil Öhman.    

Projektet är det största inom LIFE med en budget på 124 miljoner kronor och avslutas 2022.

Om ReBorNlänk till annan webbplats

Ett annat projekt i norr som just gått i mål är ”Kvarken Flada” med slutseminarium i finska Vasa 19 november och slutrapport på gång. Detta svensk-finska projekt inom EU-programmet Interreg Botnia-Atlantica har fokuserat på de avsnörda vikar, flador, som är typiska för landhöjningskusten på bägge sidor om Kvarken. De grunda och näringsrika fladorna är viktiga för biologin – men också hotade från allehanda håll. I projektet har man bland annat testat att restaurera flador genom att lägga igen muddrade kanaler som annars lätt tömmer dem på vatten vid lågvatten.    

Om Kvarken Flada

Konferensdeltagarna sattes också i arbete genom en workshop i fyra grupper, en kreativ aktivitet som resulterade i många nya idéer kring framtiden för GRIP on Life. En paneldiskussion avslutade konferensen, den första för projektet men inte den sista – om ett år är det dags igen.

Om GRIP on Lifelänk till annan webbplats

Youtube: Projektledare Gunilla Oleskoglänk till annan webbplats

Bild på vattenmyndighetens Lova Lind sett genom ett runt fönster i en dörr.

Vattenmyndighetens Lova Lind leder workshop. Foto: Fredrik Forsgren

Kontakt