Publiceringsdatum: 22 januari 2020

Det lönar sig att kasta pengarna i sjön

Illustration: Rebecca Elfast

Åtgärder som renar, restaurerar eller skyddar vattenmiljöer ger mervärden, ibland långt större än vi räknat med. Läs om exempel på åtgärder och nyttor i vattenmyndigheternas nya skrift ”Nyttan med bättre vatten”.

Åtgärdstakten behöver öka för att vi ska nå EU:s mål för bättre vatten.

— Det finns många som tjänar på det, både privata och offentliga aktörer, människor och samhället i stort, säger Annika Ekvall, vattenvårdsdirektör i Västerhavets vattendistrikt.

Säkrad tillgång till dricksvatten och vinster kring fisketurism är några exempel på nyttor vi får när rätt åtgärder görs.

— Vi hoppas att skriften ska få läsaren att tänka mer på de långsiktiga vinsterna med de satsningar som behövs, vinster som man kanske inte ser till en i början, säger Annika Ekvall.

Flera studier visar att det finns en hög betalningsvilja för bättre vattenstatus. Som exempel nämns en studie från 2013 om betalningsviljan för att uppnå god havsmiljö i Östersjön: Den sammanlagda betalningsviljan hos befolkningen i de nio länderna kring Östersjön uppgick till nästan 35 miljarder kronor om året. Kostnaden för de åtgärder som krävs skulle uppgå till mellan 23 till 28 miljarder.

— Här ser vi ju tydligt att nyttan med att genomföra åtgärder så att Östersjön ska få en god status är värd så mycket mer än det kostar, berättar Sara Jalhed, miljöekonom på Vattenmyndigheterna.

—Vilka är då de mest kostnadseffektiva åtgärderna?

— Förebyggande åtgärder, till exempel att förebygga så att en dricksvattentäkt inte förorenas. Om det händer kostar det miljoner, om inte miljarder, det kanske inte ens går att sanera. Man kanske till och med måste byta vattentäkt, säger Sara Jalhed.

Skriften skickas ut till beredningssekretariaten i de fem vattendistrikten. Den är i första hand tillägnad landets kommuner, som fattar många beslut och gör stora investeringar som rör vatten.

Kontakt