Kommunenkät 2020
I juli 2019 skickade Vattenmyndigheterna ut ett antal frågor kring dagvatten, små avlopp och mindre reningsverk till samtliga kommuner. Vi fick svar från de flesta men för några av er saknar vi fortfarande uppgifter, därför behöver vi skicka ut enkäterna igen.
Dokument att ladda ner:
Dessa enkäter är publicerade för nedladdning och manuellt bruk och är därmed inte tillgänglighetsanpassade. De kommer att raderas efter den 28 februari 2021.
Då resurser och storlek på kommuner skiljer sig åt vill vi ge möjlighet att välja ambitionsnivå i svaren, se nivå 1-3 nedan. Genom att välja en lägre ambitionsnivå (nivå 2 eller 3) är det inte möjligt att göra lika detaljerade och korrekta miljökvalitetsnormer för vatten. Åtgärderna kommer att redovisas per vattenförekomst i VISS.
Nivå 1 Genomförda dagvattenåtgärder – med koordinater
Rubriker | Exempel |
|---|---|
Namn på åtgärden | Dagvattendamm i Björnökärr, Snurrom |
Allmän beskrivning inkl. storlek på avrinningsområdet | Våtmark vid Björnökärr, norr om Snurrom i Kalmar. Det är cirka 1,5 hektar våtmark som ska rena dagvatten främst från södra Lindsdal, Fjölebro samt norra Snurrom. Avrinningsområdet är cirka 100 ha. |
Typ av åtgärd: (Avsättningsmagasin/Biofilter/Brunnsfilter/ /Filtermagasin/Gräsdike/Makadamdike/Oljeavskiljare/ /Skelettjord/Skärmbassäng/Svackdiken/Underjordiskt makadammagasin/Våt damm/Våtmark/Översilningsyta) | Våtmark |
X-koordinat SWEREF /Y-koordinat SWEREF | 6286745 / 580805* |
Storlek | 1,5 hektar |
Anläggnings år (skatta) | 2019 |
*Ange enbart koordinater i det nationella koordinatsystemet, SWEREF 99 TM, inte de kommunala systemen. På Lantmäteriets webbplats, kan du enkelt omvandla mellan olika koordinatsystem.
Nivå 2 Genomförda dagvattenåtgärder – skattning per tätort
Kommun | Tätort (enligt SCB) | Ingen dag-vatten-rening | Rening-sverk* | Damm** | Våt-mark*** | Övriga åtgärder |
|---|---|---|---|---|---|---|
Alingstad | Storstad | 40% | 0 | 10% | 50% | 0 |
Alingstad | Mellanstad | 40% | 0 | 60% | 0 | 0 |
Alingstad | Lillstaden | 97% | 3% | 0 | 0 | 0 |
* Avser andel dagvatten som renas via reningsverket oavsett om det kommer direkt via kombinerade system eller som tillskottsvatten oavsett typ av reningsverk.
**Hit räknas alla typer av dammar, magasin och bassänger, till exempel avsättningsmagasin och skärmbassänger.
***System där även dammar kan ingå som ett för- eller eftersteg till våtmarken.
Nivå 3 Genomförda dagvattenåtgärder – skattning per kommun
Kommun | Tätort (enligt SCB) | Ingen dag-vatten-rening | Damm** | Våt-mark*** | Övriga åtgärder |
|---|---|---|---|---|---|
Alingstad | 60% | 1% | 28% | 11% | 0 |
Vattenmyndigheterna har uppgifter om antal små avlopp per vattenförekomst samt reningsteknik baserat på uppskattningar per kommun utifrån en enkät som IVL (Svenska Miljöinstitutet) genomfört. Antalet kan vara felaktigt av andra skäl, till exempel att små avlopp har anslutits till kommunalt VA.
Vattenmyndigheterna har däremot inga uppgifter om hur många små avlopp som behöver åtgärdas. Med ”åtgärdas” avses i första hand avloppsanläggningar som har okänd rening eller saknar längre gående rening än slamavskiljare. Vi antar här att om kunskap om anläggningen inte finns så är det troligt att det rör en gammal anläggning med rening som i många fall är otillräcklig. I andra hand avses även avloppsanläggningar som visserligen kan ha längre gående rening men där troligen en viss andel inte skulle godkännas vid tillsyn. Dessa båda grupper utgör högst troligt anmälnings- eller tillståndspliktiga ändringar, att anläggningar helt görs om eller andra större bestående ändringar som har betydelse för anläggningens funktion. Till avlopp som behöver åtgärdas räknas inte brister såsom anläggningar som fungerar mycket dåligt på grund av utebliven skötsel, till exempel att fällningskemikalier inte fylls på i minireningsverk, eller mindre fel som t ex att nytt t-rör behövs.
Kommunerna får därför möjlighet att korrigera antal små avlopp per vattenförekomst, hur många som behöver åtgärdas samt även en summarisk klassificering av osäkerhet i lämnad uppgift.
Varje kommun svarar för de avloppsanläggningar vid en vattenförekomst som finns inom kommungränsen.
Kommun | Vatten-förekomst | 1. Ange skattat antal avlopp inom kommunens del av avrinnings-området. | 2. Er kommuns skattning av antal avlopp som behöver åtgärdas | 3. Vilken kunskap baseras skattningen i fråga 2 på?* |
|---|---|---|---|---|
A | Broasjön | 50 | 90 | III |
B | Broasjön | 50 | 30 | I |
C | Kulasjön | 60 | 50 | II |
D | Nedasjön | 20 | 100 | III |
E | Ovasjön | 120 | 75 | I |
*III = alla anläggningar inventerade vid vattenförekomsten
II = delvis inventerat anläggningar vid vattenförekomsten
I = inte alls inventerat anläggningar vid vattenförekomsten. Bedömningen avser genomsnitt för kommunen.
Vattenmyndigheterna har uppgifter om vattenförekomster med C-avloppsreningsverk (endast med namn) men inte vilken kommun de tillhör.
Ni ges nu möjlighet att ange om C-reningsverk är i drift, har lagts ner eller planeras läggas ner innan 2021. Varje kommun svarar för de anläggningar man har tillsyn på.
Kommun | Vatten-förekomst | C-renings-verk, namn | 1.Ange status på C-renings-verk | 2.Dimensionerande belastning, persone-kvivalenter totalt |
|---|---|---|---|---|
A | Broasjön | Broaverket | I drift | 200 |
B | Broasjön | Broaverket | - | - |
C | Kulasjön | Kulaverket | I drift | 150 |
D | Nedasjön | Nedaverket | Nedlagt | - |
E | Ovasjön | Ovaverket | Planeras läggas ner innan 2021 | 250 |
Vad ska vi med uppgifterna till?
Uppgifterna som vi behöver få in kommer ligga till grund för de åtgärder som ska gälla för nästa förvaltningscykel, Åtgärdsprogram 2021-2027, och som nu är ute på samråd. Det är alltså mycket viktigt att vi får in svar från er kommun för att vi ska kunna ge förslag på rätt åtgärder på rätt plats.
Våra frågor riktar sig till de på kommunen som har hand om dagvattenfrågor (VA-huvudmannen och/eller de som ansvarar för fysisk planering), drift av små avloppsreningsverk (VA-huvudmannen) och tillsyn av små avlopp och mindre avloppsreningsverk (de som ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken).
Bakgrund
De uppgifter som Vattenmyndigheterna har idag baseras på det arbete som görs av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) i samband med rapporteringen till Pollution Load Compilation. Ett arbete som är en del av Sveriges åtagande att nationellt minska övergödningen till Östersjön. På grund av brister i materialet och i vissa fall låg svarsfrekvens från kommunerna har Vattenmyndigheterna haft svårt att fastställa behovet av åtgärder per vattenförekomst.
Vi behöver därför bättre kvantitativa uppgifter på var åtgärder är genomförda och var åtgärder återstår att genomföra för att kunna bedöma behovet av åtgärder som minskar belastning av näringsämnen och miljögifter.
Vi vill prioritera utvecklingen av vårt dataunderlag så att åtgärder kan föreslås på rätt plats. Underlag om genomförda och möjliga åtgärder är också ett viktigt underlag för att kunna ta fram miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormerna för vatten, som är juridiskt bindande, tillämpas inom bland annat kommunal miljötillsyn (genom miljöbalken), fysisk planering (plan och bygglagen) och i dagvattenplanering.
Många samråd och enkäter
Just nu pågår det flera samråd och undersökningar som berör arbetet inom vattenförvaltningen för kommunerna. Förutom denna pågår även:
Återrapportering enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (Vattenmyndigheterna)
Samråd om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2021-2027 (Vattenmyndigheterna)
Uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön (Havs- och vattenmyndigheten)
Lagstiftning som stöd till datainsamlingen
Vattenmyndigheterna har rätt att inhämta uppgifter från kommuner enligt SFS 2004:660, 3 kap. Kartläggning och analys, 3 §.
Kontakt
-
Jonathan Fridesjö
Vattensamordnare
E-post till Jonathan Fridesjö
Telefon 010-2255292
-
Margreth Folcker
Handläggare
E-post till Margreth Folcker
Telefon 010-2244326
