Distriktens åtgärdsprogram

Vattenmyndigheterna tar fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt vart sjätte år. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som finns i distriktens vatten som måste lösas, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.

Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.

I åtgärdsprogrammen finns administrativa åtgärder som handlar om att utveckla eller använda olika styrmedel. Det kan till exempel vara att ta fram nya eller ändrade föreskrifter eller vägledningar, förstärka tillsyn eller utveckla tillståndsprövning.

Vattendelegationen för respektive vattendistrikt har beslutat om nu gällande åtgärdsprogram. Programmen är en vidareutveckling av de åtgärdsprogram som togs fram för den första förvaltningscykeln, 2009-2015.

BottenvikenPDF

BottenhavetPDF

Norra ÖstersjönPDF

Södra ÖstersjönPDF

VästerhavetPDF

År 2018 beslutade Sveriges fem vattendelegationer om ett tillägg till Åtgärdsprogram 2016–2021. Detta efter ändrade EU-direktiv om nya prioriterade ämnen.

BottenvikenPDF

BottenhavetPDF

Norra ÖstersjönPDF

Södra ÖstersjönPDF

VästerhavetPDF

Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Till åtgärdsprogrammen hör en konsekvensanalys. Det viktigaste syftet är att utreda om åtgärderna – både de i åtgärdsprogrammet och de praktiska åtgärderna som föreslås i VISS – är samhällsekonomiskt lönsamma eller inte. Analysen görs på nationell nivå och är gemensam för alla fem vattenmyndigheter. Den riktar sig i första hand till de aktörer som ingår i åtgärdsprogrammen, det vill säga länsstyrelserna, kommunerna och elva centrala myndigheter.

I samband med kartläggning och analys gör vattenmyndigheterna en annan ekonomisk analys som framför allt lyfter fram vattnets värde och prognoser för hur vattenanvändningen kan förändras.

Ekonomisk analys

2,5 miljarder per år

Vattenmyndigheterna beräknade inför den förra förvaltningscykeln att kostnaden för att genomföra alla åtgärder i åtgärdsprogrammen skulle innebära en kostnad på cirka 2,5 miljarder kronor per år. Till det kommer ytterligare 25 miljarder kronor för praktiska vattenvårdande insatser. Kostnaderna delas upp per aktör och redovisas i analysen. 

Dyrt att göra inget alls

Alternativet att inte genomföra åtgärder kan bli dyrt för samhället. Ofta är det dyrare att reparera en skada än att förebygga den.

Om till exempel vårt dricksvatten försämras kan det bli väldigt dyrt för kommunerna och få stora samhällsekonomiska konsekvenser. En ökning av skadliga ämnen påverkar vår hälsa och kan komma att kosta samhället stora belopp i form av mer sjukskrivningar och ökat tryck på sjukvården.

Jämförelser visar att på längre sikt, flera decennier, blir nyttorna av åtgärdsprogrammet större än kostnaderna. Att åtgärda vatten nu är en investering för framtiden.

Konsekvenser för miljön

Till varje åtgärdsprogram görs en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Där beskrivs den process av miljöbedömningar som pågått samtidigt som åtgärdsprogrammet tagits fram. Miljöbedömning ska enligt lag, Miljöbalken kapitel 6, utföras för planer och program som antas leda till betydande miljöpåverkan. Även om grundtanken med åtgärdsprogrammet är att förbättra miljön finns det risk för vissa negativa effekter, till exempel kan praktiska åtgärder för att förbättra vattenmiljön påverka kulturmiljöer.

Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de fysiska förändringar som åtgärdsprogrammets administrativa åtgärder tros kunna innebära.

Den beskriver även hur miljön skulle förändras om åtgärdsprogrammet inte skulle genomföras, det så kallade nollalternativet.

Allt hänger ihop

Alla led i åtgärdsprogrammen är nära sammanknutna. Till exempel är länsstyrelserna ofta beroende av vägledningar från centrala myndigheter, samtidigt som kommunerna är beroende av stöd och vägledning från länsstyrelserna. Många åtgärder ska genomföras i samverkan mellan flera myndigheter och kommuner. Varje åtgärd i åtgärdsprogrammen presenteras bland annat med en motivering, ett sammanhang och vilka miljömål som åtgärden stödjer.

Det finns ett tydligt ansvar för framtagande, fastställande och genomförande av vattenmyndighetens åtgärdsprogram i flera lagtexter.

Så här säger lagen:

Vattenmyndigheten har ansvaret för att fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet.

  • Vattenmyndigheten ska upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet och i det arbetet beakta de beskrivningar, kartläggningar och analyser som avses i 3 kap. samt artikel 11.3 och 11.4 i direktiv 2000/60/EG.
  • Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna som avses i 4 kap. skall kunna uppfyllas.

Det är vattendelegationen som fattar beslut och fastställer åtgärdsprogrammet. Vattendelegationen är utsedd av regeringen.

  • För varje vattenmyndighet ska det finnas en särskild vattendelegation med uppgift att besluta inom vattenmyndighetens ansvarsområde. /…/
    Vattendelegationen får dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner (6 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön).

Åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter och kommuner och dessa har ansvar för att vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som har fastställts. Myndigheter och kommuner ansvarar även för att miljökvalitetsnormerna följs.

  • Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs (24 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion).
  • Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 § (5 kap. 3 § miljöbalken)

Enligt vattenförvaltningsförordningen ska samtliga åtgärder i åtgärdsprogrammet ha vidtagits senast tre år efter fastställande av programmet. Eftersom vissa åtgärder är beroende av att andra åtgärder är genomförda, så har vattenmyndigheterna tidsatt respektive åtgärd så att samtliga åtgärder ska ha vidtagits senast 22 december 2018. Observera att det är administrativa åtgärder som avses ovan.

  • De åtgärder som anges i ett åtgärdsprogram som har omprövats enligt 5 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken ska ha vidtagits senast tre år efter det att programmet omprövades och fastställdes (6 kap. 2 § förordningen (2004:660)
    om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön).

Förslag på praktiska åtgärder

De praktiska åtgärderna i miljön styr inte vattenmyndigheterna över. Däremot finns det förslag i ett åtgärdsbibliotek i databasen VISS – Vatteninformationssystem Sverige. I VISS finns också dataunderlaget för vattenförekomsterna som åtgärdsprogrammen baseras på.

Vatteninformationssystem Sverige, VISSlänk till annan webbplats

Rapporterar in varje år

Kommuner och myndigheter rapporterar den 28 februari varje år till vattenmyndigheterna hur arbetet med åtgärderna går. Rapporteringen ger ett underlag till uppföljning av åtgärdsprogrammen och planering för framtiden. Vattenmyndigheterna har också en ständig dialog med de berörda myndigheterna och kommunerna kring åtgärdsarbetet.

Kontakt