/

Källor till miljökonsekvensbeskrivningen

Här redovisas de referenser vi använt oss av till miljökonsekvensbeskrivningen.

  • Art- och habitatdirektivet. Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
  • Avloppsvattendirektivet. (den 21 maj 1991). Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
  • Badvattendirektivet. Rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006L0007&from=EN
  • Barlastvattenkonventionen. (den 8 september 2017). International Convention for the Control and Management of Ships' Ballast Water and Sediments (BWM). Hämtat från http://www.imo.org/en/About/Conventions/ListOfConventions/Pages/International-Convention-for-the-Control-and-Management-of-Ships'-Ballast-Water-and-Sediments-(BWM).aspx
  • Bång, M., Carlsson-Ross, C., Börling, K., Wallentin, J., Karlsson, L., Larsson, M., & Fredriksson, F. (2012). Jordbruket och vattenkvaliteten: Kunskapsunderlag om åtgärder. Jordbruksverket.
  • Dricksvattendirektivet. Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten.
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009R1107&from=sv
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R1143&from=EN
  • Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-20181428-om-myndigheters_sfs-2018-1428
  • Greppa näringen. (den 1 Maj 2019). Kalka för bättre markstruktur. Hämtat från https://greppa.nu/atgarder/kalka-for-battre-markstruktur.html den 13 Mars 2020
  • Gyllström, M., Larsson, M., Mentzer, J., Petersson, J. F., Cramér, M., Boholm, P., & Witter, E. (2016). Åtgärder mot övergödning för att nä god ekologisk status: underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Västerås: Länsstyrelsen Västmanlands län.
  • Havsmiljödirektivet. (den 17 juni 2008). Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).
  • Havsmiljöförordning (2010:1341).
  • Havsplaneringsdirektivet. (den 23 juli 2014). Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havsplanering.
  • HVMFS 2019:24. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:20) om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Hämtat från https://www.havochvatten.se/download/18.4705beb516f0bcf57ce1c05c/1576576357173/HVMFS%202019-24-ev.pdf
  • Industriutsläppsdirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar). Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32010L0075&from=SV
  • Jordbruksverket. (den 9 september 2020). Landsbygdsprogrammet. Hämtat från https://jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierarstoden/landsbygdsprogrammet den 25 september 2020
  • Jordbruksverket. (den 24 Januari 2020). Miljöersättning för skyddszoner 2020. Hämtat från https://nya.jordbruksverket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-ochtradgard/jordbruksmark/skyddszoner den 13 Mars 2020
  • Kvarnmo, P., Andersson, E., Börling, K., Hjelm, E., Jonsson, P., Listh, U., & Malgeryd, J. (2019). Rekommendationer för gödsling och kalkning 2020. 12. (P. Kvarnmo, Red.) Jönköping: Jordbruksverket.
  • Miljöbalk (MB, 1998:808).
  • MKB-direktivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011L0092&from=SV
  • Nitratdirektivet. Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.
  • Quevauviller, P. (2011). WFD River basin management planning in the context of climate change adaptation - Policy and research trends. European water, 34, 19-25.
  • Regeringen. (den 25 juni 2020). Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Hämtat från https://www.havochvatten.se/download/18.1bd43926172bdc4d64881cc0/1593414466212/regeringsbeslut-nationell-plan-moderna-miljovillkor.pdf
  • Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Hämtat från https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31986L0278&from=SV
  • Sevesodirektivet. (den 4 juli 2012). Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG. SGU-FS 2013:1. (den 8 augusti 2013). Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGU-FS 2013:1). Hämtat från http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs-2013-1.pdf
  • Vattendelegationsförordningen. (2017). Förordning (2017:872) om vattendelegationer.
    Vattendirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
  • Vattenförvaltningsförordningen. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • VISS. Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ Länk till annan webbplats.
    Översvämningsdirektivet. (den 23 oktober 2007). Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker.
  • Översvämningsförordningen. (2009). Förordning (2009:956) om översvämningsrisker.
  • Ulén, B., Alex, G., Kreuger, J., Svanbäck, A., & Etana, A. (2012). Particulate-facilitated leaching of glyphosate and phosphorus from a marine clay soil via tile drains. Acta Agriculturae Scandinavica(62), 241-251. Uusi-Kämppä, J., Braskerud, B., & Jansson, H. (2000). Buffer zones and constructed wetlands as filters for agricultural phosphorus. Journal of Environmental Quality, 29(1), 151-158.
  • Falk Øgaard, A., Grønsten, H., Sveistrup, T., Bøen, A., Kværnø, S., & Haraldsen, T. K. (2008). Potensielle miljøeffekter av å tilføre avløpsslam til jordbruksarealer: Resultater fra to feltforsøk i korn, 1. forsøksår 2007. 3(59).

Om du är intresserad av att ta del av något underlag, som inte är publicerat, så kan du kontakta någon av vattenmyndigheterna.

Kontakt