Länsstyrelserna åtgärd 8 – Prioritering inom den gemensamma jordbrukspolitiken
Åtgärden är ny i Åtgärdsprogram för vatten 2022–2027.
Åtgärden gäller inte Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt.
Länsstyrelserna ska inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken aktivt verka för ett ökat genomförande av kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning i jordbrukslandskapet, i samverkan med Jordbruksverket, vattenorganisationer, rådgivare, åtgärdssamordnare och lantbrukare. Vattenmyndigheternas underlag över riskklassificering och beting ska utgöra en prioriteringsgrund, och särskild vikt bör ges till de åtgärder som Vattenmyndigheten angivit som prioriterade:
- Strukturkalkning
- Anpassad skyddszon
- Skyddszon
- Fosfordamm/våtmark
- Vårbearbetning
- Fånggröda
- Precisionsgödsling
Åtgärden ska bidra till att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande och sedan genomföras löpande. Åtgärden kan vid behov komma att revideras efter att beslut tagits om den gemensamma jordbrukspolitiken från 2023 och framåt.
Genomförande
Länsstyrelserna behöver verka för att de åtgärder som tagits fram av Vattenmyndigheten genomförs i högre utsträckning, och att de placeras där de gör mest nytta. En särskild vikt bör ges till de åtgärder som Vattenmyndigheten angivit som prioriterade, men det är viktigt att det även finns möjlighet till finansiering av övriga åtgärder för bättre vattenkvalitet.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är tillsammans med LOVA en viktig stödform för att genomföra de åtgärder i jordbrukslandskapet som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Även våtmarkssatsningen i LONA som kan utgöra ett komplimenterande stöd för övergödningsåtgärder. Det är därför viktigt att handläggare för de olika stödformerna samverkar för att optimera kostnadseffektiviteten och underlätta för stödsökande.
Länsstyrelsen behöver utforma en plan för hur ersättningarna ska göra störst miljönytta inom ramen för befintlig budget och sedan styra, i möjligast mån, hur ersättningarna betalas ut till de sökande. Ansökningar bör prioriteras efter vattenmyndigheternas underlag av riskklassificering och beting. Åtgärden ska leda till minskad tillförsel av näringsämnen framför allt fosfor, men också kväve, till ytvattenförekomster samt minskat läckage av nitrat till grundvatten, för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Som stöd för genomförande av denna åtgärd tillgängliggör Vattenmyndigheten ett avrinningsområdesindelat underlag baserat på miljökvalitetsnormerna i VISS och dess underliggande bedömningar. Utöver detta underlag kan länsstyrelsen behöva nyttja annan kompletterande information i sitt genomförande av åtgärden.
Sammanhang
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärden Länsstyrelserna 9.
Åtgärdens genomförande stödjs av;
Åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18
Länk till annan webbplats.) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön kan följas.
Denna åtgärd kan bidra till samhällets klimatanpassning genom att anlägga dammar, skyddszoner, våtmarker och andra biologiska skydd med buffrande effekt mot översvämning och kusterosion.