Bedömning av miljöproblem
Försurning
Ett problem som utmärker Västerhavets vattendistrikt är försurningen av vattendrag och sjöar. Försurade ytvattenförekomster har bedömts efter tillgänglig övervakningsdata. De vattenförekomster som kalkas idag samt de som ligger nedströms ett kalkat område har klassats som att de har problem med försurning. Även vatten som inte kalkas men som bedöms vara försurningspåverkade utifrån geohydrologiskt läge eller biologiska eller kemiska statusdata har fått miljöproblem försurning i VISS. Försurning av kust- och grundvattenförekomster har inte bedömts i denna förvaltningscykel.
Övergödning
För att bedöma om grundvattenförekomsterna har problem med nitrat och/eller ammonium har, där data har varit tillgängliga, SGUs förslag till riktvärden och så kallade utgångspunkter för att vända trender använts. I några enstaka fall har grundvattenförekomster ansetts ha problem med nitrat och/eller ammonium enbart baserat på en påverkansanalys (se avsnitt Påverkanskällor samt avsnitt Riskbedömning). För att bedöma om ytvattenförekomsterna har övergödningsproblem har har bedömningsgrunderna för näringsämnen i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 använts. En påverkansanalys har gjorts med avseende på näringsämnen, där SMED-data med uppgifter om utsläpp (antropogent och bakgrund) från olika källor har använts. Vid stor andel antropogent tillförsel samt stort totalutsläpp per areal har vattenförekomsten fått miljöproblem övergödning. Om biologiska parametrar visar på övergödning har också miljöproblem övergödning angetts.
Miljögifter
SGUs förslag till riktvärden och så kallade utgångspunkter för att vända trender har använts (där data har varit tillgängliga) vid bedömning av om grundvattenförekomster har problem med miljögifter eller inte. I flera fall har grundvattenförekomster ansetts ha problem med miljögifter enbart baserat på en påverkansanalys (se avsnitt Påverkanskällor samt avsnitt Riskbedömning). SGUs förslag till riktvärden och så kallade utgångspunkter för att vända trender har använts (där data har varit tillgängliga) vid bedömning av om grundvattenförekomster har problem med miljögifter eller inte. I flera fall har grundvattenförekomster ansetts ha problem med miljögifter enbart baserat på en påverkansanalys (se avsnitt Påverkanskällor samt avsnitt Riskbedömning).
Vid bedömning av om ytvattenförekomster har problem med miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen, se avsnitt Status 2009) har dels övervakningsdata använts och dels har en påverkansbedömning gjorts eftersom mätdata saknas i många fall.
Påverkansbedömningen har bland annat utgått från utsläppsdata från EMIR (A- och B-anläggningar) samt förorenad mark, MIFO klass 1. Metoden för påverkansbedömning på ytvattenförekomsterna är en GIS-analys av källor som kan bidra till belastning av miljögifter inom vattenförekomstens avrinningsområde. Syftet med denna metod har varit att peka ut vattenförekomster där man borde gå vidare med att undersöka om det finns problem med miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen).
Metoden ger inget svar på vilka ämnen det handlar om. Dock kan man få en indikation på vilka ämnesgrupper man ska titta på utifrån vilka typer av källor som har bidragit. Är det mycket ”åkermark” kan man förvänta sig bekämpningsmedel och är det mycket ”transport” kan man förvänta sig bland annat metaller, polyaromatiska kolväten och eventuellt bekämpningsmedel. Enskilda avlopp bidrar främst med ämnen som förekommer i hushåll, som till exempel biocider och ämnen som kan finnas i impregnerade kläder (PFOS, nonylfenoler). Finns det mycket förorenade områden tittar man närmare på vilka branscher som finns inom avrinningsområdet. Vid nedlagda gruvor, hyttor med mera finns risk för metallföroreningar, och om det finns många sågverk (med impregnering) kan det till exempel finnas dioxiner. Hårdgjorda ytor och miljöfarliga verksamheter (inklusive reningsverk) kan bidra med i stort sett alla prioriterade och särskilt förorenande ämnen.
Fysiska störningar
Det underlag som har använts för att värdera fysisk påverkan är bristfälligt för flertalet vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För många vattenförekomster är därför de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och underliggande parametrar oklassade. Även för de vattenförekomster där dessa kvalitetsfaktorer och parametrar klassats bygger klassificeringen ofta på ett begränsat underlag och inte de heltäckande karteringar som egentligen krävs. Detta medför sammantaget att den fysiska påverkan underskattas för många vattenförekomster. Ett exempel på detta är att vattenuttag endast har noterats som ett miljöproblem för omkring 30 vattenförekomster. Det är dock väl känt att uttag av vatten under perioder med låg vattenföring, framförallt sommartid, är ett stort problem i många vattendrag som rinner genom jordbruksområden. Det finns dock ingen samlad förteckning över vattenuttag, bland annat på grund av att flertalet inte har något tillstånd enligt gällande eller äldre lagstiftning. Det har alltså inte gått att geografiskt identifiera problemet i kartläggningsarbetet.
För de vattenförekomster där det funnits tillräckligt underlag för att värdera fysisk påverkan är kontinuiteten (vandringshinder) den vanligaste fysiska störningen som gör att vattendrag inte når en god ekologisk status. För sjöar är det flödesförändringar, eller egentligen reglering av vattenståndet, som är den vanligaste störningen.
För att bedöma den fysiska påverkan i vattenförekomsten så har har bedömningsgrunderna för hydromorfologi i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 använts för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim, kontinuitet och morfologiska förhållanden så lång det varit möjligt med befintligt underlagsmaterial. För de områden där bedömningarna grundar sig på bra underlagsdata så framgår det för den enskilda vattenförekomsten i VISS.
Flödesförändringar
För det stora flertalet vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt finns inte underlag för att klassificera kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim och underliggande parametrar enligt gällande bedömningsgrunder och de är därmed oklassade i dessa avseenden. Detta påverkar också möjligheten att värdera miljöproblemet flödesförändringar för dessa vattenförekomster. I de fall kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim samt miljöproblemet flödesförändring har klassificerats respektive värderats, så har det vanligtvis gjorts med stöd av expertbedömning. I det fallet innebär expertbedömning till exempel att det finns kännedom om regleringsanläggningar och deras gällande tillstånd och/eller nuvarande regleringsförfarande vid dessa anläggningar.
Värdering av påverkan har dock gjorts med stöd av klassgränserna enligt bedömningsgrunderna. Till exempel har flödesförändring, eller egentligen vattenståndsförändring, i flera fall noterats för sjöar som är reglerade och där regleringsamplituden är större än eller lika med en meter. Påverkan på nedströms liggande vattenförekomster har också värderats. Det bristande underlagsmaterialet medför dock sannolikt att omfattningen av miljöproblemet flödesförändringar undervärderas för Västerhavets vattendistrikt som helhet. På grund av det bristfälliga underlaget behöver påverkan i form av flödesförändring verifieras och identifieras mer i detalj för många vattenförekomster i det kommande arbetet.
Kontinuitetsförändringar
För vattendrag krävs underlag från biotopkartering eller motsvarande fältinventering för att kunna klassificera två av tre parametrar för kvalitetsfaktorn kontinuitet enligt gällande bedömningsgrunder. För många av vattenförekomsterna i Västerhavets vattendistrikt saknas sådant underlag. Det finns dock annat underlagsmaterial som åtminstone delvis ger en bild av om och var det finns människoskapade vandringshinder. Exempel på sådant material är dammregistret, dammbyggnader på fastighetskartan samt regionala register över vandringshinder. De senare bygger ofta på inventeringar som är genomförda inom ramen för fiskevårdande arbete på länsnivå.
Även om underlaget egentligen inte uppfyller kraven enligt bedömningsgrunderna går det att värdera den påverkan som de identifierade vandringshindren genererar i vattenförekomsterna med stöd av bedömningsgrunderna. Det går att räkna fram fragmenteringsgrad och barriäreffekt, men eftersom underlaget inte är heltäckande och i vissa fall helt missar vissa vandringshinder så undervärderas miljöproblemet kontinuitetsförändring sannolikt för flera vattenförekomster. Exempel på typer av vandringshinder som missas är vägpassager och äldre mindre dammanläggningar. På grund av det bristfälliga underlaget behöver också påverkan i form av kontinuitetsförändringar verifieras och identifieras mer i detalj för många vattenförekomster i det kommande arbetet. För de vattenförekomster som är biotopkarterade eller inventerade enligt annan likvärdig metodik har detta underlag använts för att klassificera kvalitetsfaktorn kontinuitet och också för att värdera miljöproblemet kontinuitetsförändringar.
Morfologiska förändringar
För att klassificera flera av parametrarna under kvalitetsfaktorn morfologiska förhållanden enligt bedömningsgrunden för hydromorfologi behöver vattendrag och sjöar vara biotopkarterade eller inventerade enligt likvärdig metodik. För några av parametrarna räcker dock kartanalys, till exempel markanvändning i avrinningsområdet. För de vattenförekomster som inte är biotopkarterade eller motsvarande saknas därmed underlag både för klassificering av kvalitetsfaktorn morfologiska förhållanden och för värdering av miljöproblemet morfologiska förändringar och många vattenförekomster är därmed inte klassade i dessa avseenden. Det bristande underlagsmaterialet, framförallt i de vattenförekomster där de morfologiska förhållandena inte kunnat värderas, medför sannolikt att omfattningen av miljöproblemet morfologiska förändringar undervärderas för Västerhavets vattendistrikt som helhet. På grund av det bristfälliga underlaget behöver påverkan i form av morfologiska förändringar verifieras och identifieras mer i detalj för många vattenförekomster i det kommande arbetet.
Vattenuttag
För att bedöma påverkan från vattenuttag i grundvattenförekomster har SGUs förslag till bedömningsunderlag för kvantitativ status samt riskbedömning - kvantitativ status 2015 använts. Om en vattenförekomst har bedömts ha otillfredsställande status eller risk för att inte nå god kvantitativ status till 2015, så har den också fått miljöproblemet vattenuttag. Sannolikt är miljöproblemet underskattat eftersom underlaget för status- och riskbedömningarna har stora brister. När det gäller ytvatten så är statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB), se nedan, inte nedbruten på avrinningsområdesnivå eller på vattenförekomstnivå och har därför inte använts för att värdera denna påverkan för respektive vattenförekomst. Istället har till exempel register över vattenuttag med tillstånd enligt gällande eller äldre lagstiftning använts. Underlagsmaterialet är mycket bristfälligt i förhållande till problemets verkliga storlek. Problemet har värderats på sådant sätt att om det finns kännedom om onaturliga vattenuttag som är av sådan storlek att de kan påverka vattendragets naturliga flöde oavsett om det är låg/medel/högvattenflöde så har det klassats som ett problem för den specifika vattenförekomsten. Påverkan på nedströms liggande vattenförekomster har också värderats.
Främmande arter
Arter som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde kallas för främmande arter, eller introducerade arter. I Västerhavets vattendistrikt har omkring 350 ytvattenförekomster bedömts ha problem med främmande arter. Signalkräftan har bedömts vara ett miljöproblem i vattenförekomster som idag har bestånd av flodkräfta men där signalkräfta har påträffats någonstans i vattensystemet och utgör ett direkt hot mot flodkräftsbeståndet. Andra arter som har bedömts vara miljöproblem i vattendistriktets sjöar och vattendrag är sjögull och ullhandskrabba. Kusten har bland annat problem med kammanet och rödalgen Gracilaria vermiculophylla.
Skydd av dricksvattentäkter
Varje länsstyrelse i vattendistriktet har gått igenom alla kända dricksvattentäkter (både yt- och grundvattentäkter) som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har det gjorts en bedömning av om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att skyddsområdet kan anses leva upp till de krav och riktlinjer som finns i miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden.
Övriga miljöproblem
För att bedöma påverkan på grundvattenförekomster från källor som inte faller in under tidigare beskrivna miljöproblem i detta avsnitt, så har SGUs förslag till riktvärden och så kallade utgångspunkter för att vända trender använts (klorid och sulfat). I några enstaka fall har grundvattenförekomster ansetts ha problem med klorid och sulfat enbart baserat på en påverkansanalys (se avsnitt Påverkanskällor samt avsnitt Riskbedömning).