Åtgärder mot miljöproblemen

I det här kapitlet förtydligas hur de fastlagda miljökvalitetsnormerna är tänkta att nås med hjälp av de 38 åtgärder som vattenmyndigheterna riktar till Sveriges myndigheter och kommuner i ovanstående kapitel Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivningen är uppdelad per miljöproblem med kopplingar till miljökvalitetsnormer. Kapitlet syftar till att ge en bild av det pågående miljöarbetet inom olika problemområden, samt av det kvarstående behovet av fysiska åtgärder som framkommit vid vattenmyndighetens och länens kartläggningsarbete. Vilka faktiska åtgärder som blir resultatet av de 38 åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner avgörs av respektive organisation. På så sätt kan åtgärderna anpassas och den mest kostnadseffektiva åtgärdskombinationen tillämpas lokalt.

Underlaget till fastställda åtgärder beskrivs i separata dokument per åtgärdsområde. Ett åtgärdsområde kan bestå av ett kustområde, huvudavrinningsområde eller i vissa fall delar av huvudavrinningsområden. I beskrivningarna per åtgärdsområde redovisas behov och åtgärder på vattenförekomstnivå. Åtgärdsområdesdokumenten kommer att utvecklas successivt framöver för att konkretisera åtgärdsbehovet på lokal och regional nivå. Dessa dokument ingår inte i det formella beslutet (dnr 537-12201-09, 08 FS 2009:81). Eftersom kunskaperna idag är bristfälliga vad gäller påverkanskällor och sambandet mellan åtgärd och effekt, går det inte alltid att för varje vattenförekomst peka ut en kombination av åtgärder som ska genomföras för att uppnå normerna. De åtgärder som föreslås här gör därför inte anspråk på att vara heltäckande eller den mest kostnadseffektiva kombinationen, utan får anses vara exempel på möjliga åtgärder som skulle kunna utgöra inledande insatser för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Beskrivningen av kopplingen mellan de 38 styrmedels- och utredningsinriktade åtgärderna och faktiska åtgärder ger därför bara en grov bild som reflekterar den kunskapsnivå som finns idag vad gäller påverkan, effekter av åtgärder och kostnader.

I det kommande konkreta åtgärdsarbetet för att nå miljökvalitetsnormerna behöver ansvariga myndigheter och kommuner utveckla handlingsplaner på lokal och regional nivå i samverkan med vattenmyndigheterna/länsstyrelserna samt andra som kan beröras av arbetet med vattenförvaltningen.

Vattenförvaltningen är uppbyggd i 6-årscykler som följer så kallad adaptiv förvaltning. Det innebär en kontinuerlig process där metoder och mål anpassas efter nya kunskaper, till exempel förbättrad kartläggning, uppmätta effekter av genomförda åtgärder och förbättrade bedömningsgrunder. Omfattningen av åtgärder, vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas och lokalisering av dessa kan alltså till vissa delar behöva omprövas när nya kunskaper framkommer.

I Södra Östersjöns vattendistrikt har ca 40 procent av ytvattenförekomsterna bedömts ha en ekologisk status som är god eller hög (tabell 1). Det innebär att resterande ca 60 procent av ytvattenförekomsterna bedömts ha en ekologisk status som är sämre än god och att dessa vatten ska åtgärdas så att de uppnår uppsatta miljökvalitetsnormer.

Tabell 1. Sammanfattning av ekologisk status för samtliga ytvattenförekomster i distriktet. För sjöar och kustvatten anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade ytan.  För vattendrag anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade vattendragslängden. Notera att procentandelarna inte alltid summerar till 100 eftersom vissa vattenförekomster inte har klassats eller saknar klassning. Se även Karta 13 i Förvaltningsplan.

Vattenförekomst	Dålig status	Otillfreds. status	Måttlig status	God status	Hög status
Vattendrag
antal (%)	4	13	50	32	0,3
längd (%)	5	13	53	29	0,2
Sjö
antal (%)	4	6	19	68	3
yta (%)	2	12	22	63	2
Kustvatten
antal (%)	6	6	84	0	0
yta (%)	1	1	97	0	0
Total	Sämre än god status			God status eller bättre
antal (%)	60			40

Dock omfattar det sammanlagda åtgärdsbehovet 84 procent av vattendistriktets ytvattenförekomster, eftersom det finns ytterligare ett antal ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att nuvarande status kan komma att försämras. Detta gäller samtliga kustvattenförekomster i vattendistriktet (tabell 2). 

Tabell 2. Sammanfattning av ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att ej uppnå god ekologisk status 2015. För sjöar och kustvatten anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade ytan. För vattendrag anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade vattendragslängden.

Vattenförekomst	Risk	Ej i riskzonen
Vattendrag
antal (%)	91	9
längd (%)	90	10
Sjö
antal (%)	72	28
yta (%)	78	22
Kustvatten
antal (%)	100	0
yta (%)	100	0
Total	84	16

Inte ett enda av Sveriges vatten, där det inom miljöövervakningen mäts kvicksilver i fisk, klarar kravet för god kemisk status på grund av för höga halter. Enligt direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen är klassgränsen för kvicksilver och dess föreningar 20 ug/kg för djurvävnad (våt vikt) med val av lämpligaste indikatorn bland fisk, mollusker, skaldjur och annan biota. 

För att möjliggöra en mer nyanserad bild av kvicksilverproblematiken i Sverige måste normen för kvicksilver i sediment/biota utredas under kommande förvaltningscykel. Därför presenteras resultatet från statusklassningen i Förvaltningsplanen med och utan kvicksilver (se även Förvaltningsplan, Status 2009, Ytvatten, Hantering av kvicksilver).

I tabell 3 redovisas den kemiska statusen för övriga prioriterade och särskilt förorenande ämnen utan kvicksilver. Åtgärdsbehov för att uppnå god kemisk status finns då för 17 procent av ytvattenförekomsterna.

Tabell 3. Sammanfattning av ytvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att ej uppnå god kemisk status 2015. För sjöar och kustvatten anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade ytan. För vattendrag anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade vattendragslängden. Se även karta 14 i Förvaltningsplan.

Vattenförekomst	Risk	Ej i riskzonen
Vattendrag
antal (%)	13	87
längd (%)	17	83
Sjö
antal (%)	6	94
yta (%)	12	88
Kustvatten
antal (%)	68	32
yta (%)	68	32
Total	17	83

För över 400 av vattendistriktets 580 grundvattenförekomster saknas data i form av analyser av vattenkvalitet. Det är endast de grundvattenförekomster med analysdata som visar att riktvärden överskrids enligt SGU:s klassningsföreskrifter (SGU-FS 2008:2) som klassats att ej uppnå god kemisk status. För övriga grundvattenförekomster har angivits god kemisk status, eftersom inga analysdata funnits som visar något annat. Enligt detta förfarande är det ca 10 procent av den summerade ytan av distriktets grundvattenförekomster som ej uppnår god kemisk status. Utifrån påverkansanalys (se Förvaltningsplan, Påverkansanalys, Arbetssätt vid påverkansanalys) har ca 77 procent bedömts vara i riskzonen för att god kemisk status ej uppnås och omfattas därmed av åtgärdsprogrammet. I flera fall är åtgärden verifiering av riskklassningen i form av provtagning och analys av vattenkvalitet (tabell 4 och tabell 21).  

Tabell 4. Sammanfattning av åtgärdsbehovet för samtliga grundvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att god kemisk status inte kan uppnås 2015. Siffror anges som andel av det totala antalet grundvattenförekomster och andel av grundvattenförekomsternas summerade yta. Se även karta 11, Förvaltningsplan, Status 2009, Grundvatten.

Vattenförekomst	Uppnår ej god kemisk status	God kemisk status	Risk	Ej i riskzonen
Grundvatten
antal (%)	3	97	31	69
yta (%)	10	90	77	23

Andelen grundvattenförekomster som är i riskzonen för att ej uppnå god kvantitativ status är liten, 3 procent. Andelen av den sammanlagda ytan är dock betydligt större, ca 30 procent (tabell 5). Detta eftersom förekomsterna till stor del utgörs av större sedimentära akviferer på Gotland, Öland och i Skåne.

Tabell 5. Sammanfattning av åtgärdsbehovet för samtliga grundvattenförekomster som bedöms vara i riskzonen för att god kvantitativ status inte kan uppnås 2015. Siffror anges som andel av det totala antalet grundvattenförekomster och andel av grundvattenförekomsternas summerade yta. Se även karta 12, Förvaltningsplan, Status 2009, Grundvatten.

Vattenförekomst	Uppnår ej god kvantitativ status	God kvantitativ status	Risk	Ej i riskzonen
Grundvatten
antal (%)	0,3	99	3	97
yta (%)	12	87	29	71