Grundvatten 

I Västerhavets vattendistrikt finns 478 grundvatten-förekomster. När det gäller grundvatten så uppnår omkring 5% av vattenförekomsterna inte god kemisk status, men alla förekomster utom en har bedömts nå god kvantitativ status.

Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl sätts dock en nedre storleksgräns för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer. Den minsta enheten för beskrivning och bedömning inom vattenförvaltningen benämns vattenförekomst. Utgångspunkten vid avgränsning av grundvattenförekomster är att de ska avgränsas på ett sådant sätt att en lämplig beskrivning av grundvattnets status kan göras. Alla grundvattenmagasin (alt akviferer) där det sker uttag för dricksvattenförsörjning och där det finns en vattentäkt som producerar mer än 10 m3/dag eller försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, ska kunna definieras som grundvattenförekomster.

I distriktet förekommer stora grundvattentillgångar framförallt i rullstensåsar och andra isälvsavlagringar, bland annat längs med Ätrans, Nissans och Lagans dalgångar samt i Värmlands dalgångar. I Västra Götaland förekommer större sand- och grusavlagringar mer sparsamt, men i övriga delar av vattendistriktet finns överlag goda uttagsmöjligheter, främst i de sand- och grusavlagringar som ligger lågt i terrängen. Goda uttagsmöjligheter i berggrunden finns framförallt i Hallandsåsen, Helsingborgssandstenen och Billingens sedimentära berggrund. I övrigt ger berggrunden allmänheten tillräckligt med vatten för att försörja mindre orter, förutom i Bohuslän och västra Dalsland där uttagsmöjligheterna är mycket små.

Kemisk status

De grundvattenförekomster (5%) som har klassificerats till sämre än god kemisk status har framförallt problem med bekämpningsmedel och klorid. 127 av distriktets 478 grundvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status 2015. Riskbedömningen för den kemiska statusen är framtagen men hjälp av en påverkansanalys där industrier, avloppsreningsverk och förorenade områden kartlagts. I grundvattnet hittar man på många håll i distriktet rester av bekämpningsmedel av olika slag. 

Kvantitativ status

Fem grundvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status 2015. Av dessa är det en förekomst, på Bjärehalvön, som redan idag inte uppnår god kvantitativ status. Lokalt finns också kvantitetsproblem i mindre grundvattenmagasin i distriktet, framförallt i skärgårdsområdet i Bohuslän.

Vattenförsörjning 

Man brukar säga att cirka 50% av Sveriges dricksvatten kommer från ytvatten, 25% kommer direkt från grundvattnet och 25% från förstärkt grundvattenbildning, där ytvattnet antingen infiltreras eller induseras till grundvattnet, ofta via infiltrationbassänger eller via strandnära grundvattenuttag. I Västerhavet försörjs en stor del av befolkningen från ytvatten via Göta älv, Vänern och Vättern. Exempel på större grundvattenuttag sker i Ulricehamn, Falkenberg och Mark. Konstgjord grundvattenbildning sker till exempel i Karlstad, Dösebacka och Fjärås Bräcka.   

Ett problem vid större grundvattentäkter kan vara konflikt mellan täktverksamhet för grus och sand och möjligheten till grundvattenuttag för vattenförsörjning och reservvatten. Vattenförsörjningsperspektivet bedöms dock viktigare i ökande grad. Nyligen avgjorde till exempel Miljödomstolen att ett täktföretag i Gråbo har fått sitt tillstånd upphävt. Andra hot mot grundvattenförsörjning kan vara otäta avlopp och dagvattensystem, saltvatten-inträngning, vattenbrist, förorenade områden och andra miljöfarliga verksamheter. Exploatering med ökat tryck från markanvändning, vägar, järnvägar, transport av farligt gods och olyckor utgör ett ständigt hot mot grundvattnet. Till detta kommer översvämningar och höga ytvattenflöden med risk för ras och skred, som en följd av klimatförändringar och ibland som en effekt av vattenkraftproduktion.

Hotbilden mot dricksvattenförsörjningen talar för vikten av att säkra grundvattentillgången genom effektiv vattenplanering. Vattenfrågan är inte alltid en del av kommunernas översiktsplaner, detta håller sakta på att förändras och vattenresursplanernas (vattenförsörjningsplanernas) roll förstärks. Vattenskyddsarbetet fortskrider. En stor del, men långt ifrån alla, av distriktets kommunala grundvattentäkter har fullgoda vattenskyddsområden. Vattenskyddsarbete för grundvatten pågår på flera håll i distriktet, exempelvis i Vårgårda och Töreboda.