Sammanfattning

I den första cykeln av vattenförvaltningen har ett åtgärdsprogram beslutats som riktar sig till myndigheter och kommuner. Syftet med åtgärdsprogrammet är att de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistriktets vattenförekomster ska uppfyllas. De åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet spelar därför en central roll vilket också återspeglas i förvaltningsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen.

För att förstå det sammanhang som åtgärdsprogrammet utvecklats i är det viktigt att se helheten och åtgärdsprogrammets relation till andra dokument:

• I miljökvalitetsnormerna anges målsättningarna för åtgärdsprogrammet
• I förvaltningsplanen beskrivs mer ingående de miljöproblem som åtgärdsprogrammet avser att motverka
• I miljökonsekvensbeskrivningen ges en övergripande bild av vilka effekter åtgärdsprogrammet kan ha på miljön och samhället.

De miljöproblem som beskrivs är de som har uppmärksammats genom tidigare arbeten med kartläggning, klassning, påverkansanalys och riskbedömning. Resultaten finns tillgängliga på avrinningsområdesnivå och vattenförekomstnivå i VISS (Vatten Informations System för Sverige).

Åtgärdsprogrammets innehåll bygger till stor del på information som sammanställts av länsstyrelserna inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Uppskattade åtgärdsbehov och åtgärdsmöjligheter för 54 åtgärdsområden i vattendistriktet har beskrivits i separata underlag per huvudavrinningsområde med hjälp av omfattande analyser och samarbeten mellan länen. Underlagen är arbetsmaterial och kontinuerligt uppdaterad information om dessa kommer att finnas tillgänglig på vattenmyndighetens webbsida för åtgärdsområden. Dessa underlag utgör en grund för mer specifika och konkreta delåtgärdsplaner som kommer att behöva utvecklas på lokal och regional nivå av länsstyrelser, kommuner, vattenråd och andra berörda parter som samarbetar. Åtgärdsprogrammet kan således delvis ses som en sammanfattning av det övergripande arbete som skett inom länsstyrelserna under de senaste åren, och som en startpunkt för att kunna genomföra delåtgärdsplaner under den kommande förvaltningscykeln.

Dokumentets innehåll

I det första kapitlet, Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt, redovisas de åtgärder som vattenmyndigheten riktar till myndigheter och kommuner. De flesta åtgärderna syftar till att förbättra kunskapsunderlaget för att göra det möjligt att välja rätt åtgärd på rätt plats i framtiden. Vissa åtgärder bedöms kunna påbörjas inom relativt kort tid, exempelvis att ta bort vandringshinder i vattendrag och att utfärda vattenskyddsområden vid dricksvattentäkter.

I det följande kapitlet, Åtgärder mot miljöproblemen, beskrivs kopplingen mellan de 38 åtgärderna och de miljökvalitetsnormer som fastställts för att åtgärda problem i vattenmiljöerna. En enskild åtgärd kan beröra flera miljöproblem och kan därför återkomma under flera olika miljöproblem. Här beskrivs också kopplingen mellan de åtgärder i åtgärdsprogrammet som ska utföras av myndigheter och kommuner och de möjliga faktiska åtgärder som kan bli en följd av att myndigheterna och kommunerna har tillämpat åtgärdsprogrammet. Exempel ges på olika faktiska åtgärder som enligt vattenmyndighetens bedömning blir ett resultat av åtgärdsprogrammet.

I nästa kapitel, Konsekvensanalys, redovisas de möjliga faktiska åtgärder där det har varit möjligt att uppskatta kostnader och nyttor. Många av dessa uppskattningar är osäkra vilket beskrivs genom känslighetsanalyser för de uppskattade kostnader och effekter som redovisas under respektive miljöproblem.

I det avslutande kapitlet, Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet, sammanställs de kostnader som redovisas i konsekvensanalysen. Kostnaderna är fördelade mellan olika sektorer som stat, kommun, hushåll och industri.

Sammanfattande slutsatser av åtgärdsprogrammet

I Södra Östersjöns vattendistrikt bedöms:

• 85 procent av vattendragen och sjöarna, och 100 procent av kustvattnen vara i riskzon att inte nå god ekologisk status 2015.
• 10 procent av vattendragen och sjöarna, och 70 procent av kustvattnen vara i riskzon att inte nå god kemisk status 2015.
• 30 procent av grundvattenförekomsterna vara i riskzonen att inte nå god kemisk status, och 3 procent i riskzonen att inte nå god kvantitativ status 2015.

Dessa siffror skildrar problem på en större geografisk nivå och kan därför skilja sig från de lokala geografiska nivåerna. Många olika typer av åtgärder bedöms vara nödvändiga att genomföra, för att bland annat minska övergödningen av inlandsvatten och kustvatten, förbättra vandringsmöjligheter för fisk och säkerställa hög kvalitet på dricksvatten.

För att lösa problemet med övergödning bör bland annat tillsyn av och åtgärder i enskilda avlopp och reningsverk ske, och därtill behöver näringsläckaget från jordbruk minska. En annan viktig åtgärd är att ta fram vattenskyddsområden för att skydda dricksvattnet. I många fall behöver faktiska åtgärder föregås av omfattande utredning och provtagning, detta gäller särskilt för problem orsakade av fysiska förändringar och miljögifter.

Sammanfattningsvis uppskattar vattenmyndigheten att kostnaderna för myndigheternas och kommunernas åtgärdsarbete, samt de möjliga faktiska åtgärder som kan komma därav, kan bli ca 700 – 1300 miljoner kronor per år fram till slutet av 2015. Fördelningen mellan samhällssektorer av de årliga kostnader som nämns ovan är i dag osäker, men resultatet i konsekvensanalysen ger ändå indikationer om hur det kan bli:

*Vattenmyndigheten har ännu inte kunnat uppskatta vilka kostnader som kan komma att falla på skogsbruket

De höga uppskattade kostnaderna för hushållen beror främst på att vattenmyndigheten antagit att det behövs en hög tillsyns- och åtgärdstakt för enskilda avlopp, samt att hushållen i slutändan får betala huvuddelen av kostnaderna för tillsyn och upprättande av skyddsområden för vattentäkter. En större del av statens uppskattade kostnader utgörs av sanerings- och efterbehandlingsarbete samt kostnader för miljöstöd avsett till åtgärder mot övergödning i jordbruket. Kostnadsuppskattningarna skall också ses som ett viktigt beslutsunderlag för flera myndigheters ställningstaganden.

Åtgärdsprogrammet är övergripande och det saknas därför lösningar som är skräddarsydda för specifika platser. Att hitta platsspecifika lösningar är därför en viktig uppgift i det kommande miljöarbetet i Södra Östersjöns vattendistrikt.