Miljögifter

Nollalternativ för miljögifter

Ett rimligt scenario för ett nollalternativ som rör miljöproblemet miljögifter är den prognos som Miljömålsrådet gör för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Prognosen sträcker sig till 2020.

Ur Miljömålen - i halvtid, de Facto 2009. Miljömålsrådets årliga uppföljning av Sveriges miljömål:

Utvecklingen mot målet går för långsamt, samtidigt som kemikalieanvändningen i världen stadigt ökar med allt större produktion i länder där kemikaliekontrollen är svag. Stora utmaningar för kemikaliesäkerhetsarbetet återstår för att minska människors och miljöns exponering för farliga kemiska ämnen. Även om det finns positiva trender för enstaka ämnen är det fortfarande en lång bit kvar till att nå målet. Ett positivt inslag är dock att kemikalielagstiftningen REACH och annan ny EU-lagstiftning har införts de senaste åren. REACH kommer först på längre sikt att ge ny kunskap om fler ämnens egenskaper och risker.

Kemiska ämnen som bryts ned långsamt är redan spridda i miljön samt i varor och byggnader. Det betyder att halterna i miljön av sådana miljögifter fortsätter att vara ett problem även år 2020. Miljökvalitetsmålet är därför mycket svårt att nå.

Vattendistriktets perspektiv fram till 2015

Den ekonomiska tillväxten inom branscher med betydelse för hantering, utsläpp och läckage av miljögifter förutspås bli god. De främsta företrädarna för dessa branscher är kemikalieindustrin (>50 procent tillväxt) samt gruv-, mineral- och tillverkningsindustrin (ca 60 procent tillväxt). Bekämpningsmedelsanvändningen kommer troligen att vara på samma nivå som i dag.

Med den beräknade utvecklingen för berörda branscher förutses utsläppen av miljögifter öka fram till 2015. Detta kan till viss del motverkas av sanering av förorenad mark och genom ett brett kemikalieåtgärdsarbete. Bekämpningsmedel förekommer i de flesta vatten och någon förändring kommer troligen inte att ske till 2015.

Ur dricksvattenperspektiv bör arbetet med att förhindra spridning av miljögifter till grundvattenförekomster prioriteras i högre utsträckning. Växtskyddsmedel förekommer i de flesta vatten och någon klar förbättring kommer troligen inte att ske till 2015.

Konsekvensanalyserade åtgärder och känslighetsanalys för miljögifter

För att komplettera kunskapsunderlaget behöver det genomföras provtagningar av miljögifter i vatten där riskanalysen indikerar ett sannolikt problem. Därefter krävs uppföljande utredningar för att fastställa vilka källor som orsakar problemen.

Läckage från förorenade områden kan åtgärdas bland annat genom borttagande, behandling eller täckning. Den typen av projekt finansieras till övervägande del med hjälp av statliga medel genom Naturvårdsverket. När det gäller finansieringsstöd behöver Naturvårdsverket prioritera objekt med betydande påverkan på vattenmiljön. I uppskattningen av åtgärdskostnader ingår även redan beslutade och planerade åtgärder vilket innebär att det inte bara handlar om nya åtgärdsbehov och kostnader. Därmed bör de uppskattade kostnaderna för saneringsarbete endast till viss del hänföras till vattenförvaltningen. En tydligare särredovisning av nya tillkommande åtgärdsbehov och kostnader har inte kunnat göras ännu.

Utredningsbehovet bedöms som stort och omfattande provtagning och verifiering av påverkansanalyser av miljögifter har därför inkluderats i konsekvensanalysen. Utredningsbehovet för ytvatten har uppskattats utifrån antalet vattenförekomster som inte når god kemisk status i dag (exklusive kvicksilver), samt delavrinningsområden som pekats ut i påverkansanalysen. Det motsvarande utredningsbehovet för grundvatten baseras på antalet grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015. Provtagnings- och analyskostnader har skattats utifrån erfarenheter från liknande arbete hos främst länsstyrelserna i vattendistriktet.

I tabell 42 redovisas de åtgärder som föreslås ingå i vattendistriktets åtgärdsprogram mot miljögifter. Kostnadsintervallen för åtgärder mot miljögifter är grundade på uppgifter om totalkostnader från projekt med inriktning mot sanering av förorenade områden, provtagning och åtgärder för förbättrad dagvattenhantering.

Tabell 42. Åtgärder mot miljögifter i Södra Östersjöns vattendistrikt.

* Beräknat för 1-6 provtagningar inkl. grundanalys.
** Beräknat för 3 provtagningar 3 ggr under 1-3 år. 

Kostnader och nyttor ifråga om miljögifter

Tabell 43. Kostnad och nyttor för åtgärder mot miljögifter i Södra Östersjöns vattendistrikt. Kostnaderna anges i tusentals kronor per år. Icke-monetariserade nyttor bedöms efter ett system med plus- och minustecken (tre minustecken för en betydande negativ sidoeffekt till tre plus för en betydande positiv sidoeffekt).

*Den kostnad för sanering och efterbehandling som redovisas ovan inkluderar som tidigare nämnts beslutade och planerade åtgärder, men troligen till mindre del specifika åtgärder som behövs för att nå god status i berörda vattenförekomster. Det är mycket svårt att uppskatta kostnaden för det ytterligare åtgärdsbehov som följer av vattenförvaltningen. Länsstyrelserna inom Södra Östersjöns vattendistrikt har hittills identifierat ett begränsat antal berörda vattenförekomster där ytterligare saneringsåtgärder föreslagits. Utifrån dessa mycket osäkra uppskattningar kan kostnaderna hamna på minst 50-100 Mkr/år. Det är ännu oklart om denna kostnad bör ses som en del av saneringskostnaderna som redovisas i tabell 43 eller om den är en tillkommande kostnad.

**De administrativa kostnaderna i vattendistriktet utgör en andel av uppskattade totalkostnader i landet för åtgärdsprogrammet. Kostnaderna delas i många fall med andra miljöproblem men hänförs huvudsakligen till det miljöproblem där kostnaden redovisas.

Styrmedel: befintliga och nya ifråga om miljögifter

Genom miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för att driva alla verksamheter som med sina utsläpp av miljögifter eller andra ämnen riskerar att skada människor och miljö. Svensk lagstiftning gällande miljögifter finns bland annat genom införandet av olika EG-direktiv, till exempel IPPC-direktivet (främst i och med ovanstående lag). Andra regleringar som införts är:

• Sevesodirektivet, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
• Biociddirektivet, förordningen om biocidprodukter
• Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer
• Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel
• Direktivet om utsläpp av växtskyddsmedel, förordningen om växtskyddsmedel.

För tillståndspliktiga industriella anläggningar kan kraven inom åtgärdsprogrammet leda till omprövningar av tillstånd för att uppfylla kraven som ställs genom miljökvalitetsnormerna. Marksanering finansieras i dag gemensamt av stat och kommun samt av verksamhetsutövare om sådan finns. När det gäller ”gamla synder” sker finansieringen genom statliga och kommunala medel. Exempel på åtgärder inom befintliga styrmedel är: prioritering av tillsyn och prioritering av åtgärdsinsatser, till exempel sanering av mark- och vattenområden. Nya styrmedelsförslag är: rådgivning, översyn och vid behov omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter samt framtagande av kunskapsunderlag.