Främmande arter

Nollalternativ för främmande arter

När det gäller miljöproblemet främmande arter saknas begreppet i de nationella miljökvalitetsmålen. Främmande arter behandlas inte heller i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 om status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon. En rimlig utgångspunkt för ett resonemang kring ett nollalternativ är beskrivningar hämtade från förslag till Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (Naturvårdsverkets rapport om förslag till nationell strategi för främmande arter och genotyper) som Naturvårdsverket tillsammans med ArtDatabanken, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Sjöfartsverket och Tullverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Arbete pågår också inom EU för att ta fram riktlinjer för hur främmande arter ska hanteras eftersom detta är ett generellt problem.

Ur Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper:

Takten för spridning och nyetablering av främmande arter bedöms förbli oförändrad under perioden fram till 2015, både ifråga om införsel av främmande arter till Sverige, såväl som förflyttningar av arter inom landet. Ökad global handel, fler och snabbare transporter i kombination med en förmodad förändring mot ett varmare klimat i Sverige, bidrar till att risken kan öka för introduktion av nya invasiva främmande arter.

Vattendistriktets perspektiv fram till 2015

Effekterna på vattenförvaltningens mål är oklara. Analys av åtgärdsbehovet bedöms på grund av nuvarande ansvarsfördelning mellan svenska myndigheter till största delen ligga utanför vattenmyndigheternas ansvarsområde. Utvecklingen för miljöproblemet främmande arter i Södra Östersjöns vattendistrikt bedöms inte skilja sig från den nationella utvecklingen.

Konsekvensanalyserade åtgärder och känslighetsanalys för främmande arter

För miljöproblemet främmande arter föreslås inga åtgärder utöver redan pågående insatser. Därför görs ingen konsekvensanalys av någon föreslagen åtgärd.