Dricksvatten och vattenuttag

Nollalternativ för dricksvatten och vattenuttag

Ett rimligt scenario för ett nollalternativ som rör dricksvatten och vattenuttag är den prognos som Miljömålsrådet gör för det nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet Under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag finns även inom delmålet Vattenförsörjningsplaner kommenterat behovet av vattenförsörjningsplaner. Prognosen sträcker sig till 2020.

Ur Miljömålen - i halvtid, de Facto 2009. Miljömålsrådets årliga uppföljning av Sveriges miljömål:

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet bedöms i huvudsak möjligt att nå till år 2020, förutsatt att ytterligare åtgärder genomförs som stärker skyddet för grundvatten. Ökade insatser för att upprätta vattenförsörjningsplaner på kommunal och regional nivå bidrar också till att målen kan nås.

Alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer, ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Målet kommer inte att nås till 2010.

Socialstyrelsen har i samarbete med Sveriges geologiska undersökning sammanställt analysresultat från 5 000 enskilda brunnar. Resultaten visar att åtgärder behövs för att förbättra kvaliteten på grundvatten som används för enskild vattenförsörjning.

Vattendistriktets perspektiv fram till 2015
Det konkreta arbetet med att inrätta vattenskyddsområde sker i alltför långsam takt. Vattenmyndigheterna konstaterar att huvudmännen för vattenförsörjningen är väl medvetna om vad som långsiktigt krävs för att säkerställa kvaliteten och kvantiteten, men att arbetet går för långsamt.

För att säkerställa ett bra dricksvatten i dag och i framtiden behöver man i högre utsträckning införa vattenskyddsområden, så att det ställs specifika krav på de verksamheter som ska bedrivas inom området. Enligt utvärderingen av miljömålet bedöms Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram påskynda arbetet.

Enligt SCB:s rapport Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 kan det totala vattenuttaget i vattendistriktet komma att öka med ca 7 procent från år 2005 till 2015. Tillverkningsindustrin tros öka uttaget med ca 8 procent och hushållen med ca 4 procent. I Södra Östersjöns vattendistrikt finns ett antal grundvattenförekomster som bedöms riskera att inte nå god kvantitativ status fram till 2015. Många av dessa förekomster finns i Skåne och på Gotland.

Konsekvensanalyserade åtgärder och känslighetsanalys för dricksvatten och vattenuttag

En stor del av de kommunala dricksvattentäkterna inom vattendistriktet saknar relevanta vattenskyddsområden med aktuella skyddsbestämmelser. Vattenmyndigheten utgår från att det för alla allmänna vattentäkter ska finnas vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap. miljöbalken. Detta för att uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten. I undantagsfall, till exempel allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast för-sörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses med föreskrifter utformade med stöd från 9 kap. miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras från fall till fall. Vattenmyndigheten anser att det krävs en översyn av vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkommit före miljöbalken med stöd av vattenlagen eller äldre lagstiftning. Detta p.g.a. förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet, och för att få säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkansbedömning. Positiva effekter av införande av vattenskyddsområden är att en hållbar vattenförsörjning uppnås och bidrar till att miljömålen grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö uppnås.

I Tabell 46 redovisas de åtgärder som föreslås ingå i vattendistriktets åtgärdsprogram för att förstärka skyddet av dricksvatten. Kostnadsintervallen för skydd av dricksvatten är grundade på uppgifter från ett antal kommuner i Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt samt kostnadsschabloner som används av Naturvårdsverket. Kostnaderna omfattar totalkostnader för upprättande av vattenskyddsområden med föreskrifter.

Tabell 46. Åtgärder för förstärkt dricksvattenskydd i Södra Östersjöns vattendistrikt.

Kostnader och nyttor ifråga om dricksvatten och vattenuttag

Uppskattade kostnader för upprättande av skyddsområden är beräknade med ovanstående kostnadsintervall per objekt samt åtgärdsbehov enligt den redovisning som ges i under rubriken Åtgärdsbehov för att nå miljökvalitetsnormer för dricksvatten i kapitlet Åtgärder mot miljöproblem.

Tabell 47. Kostnad och nyttor för skydd av dricksvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt. Kostnaderna anges i tusentals kronor per år. Icke-monetariserade nyttor bedöms efter ett system med plus- och minustecken (tre minustecken för en betydande negativ sidoeffekt till tre plus för en betydande positiv sidoeffekt).

*Den årliga kostnaden för att upprätta skyddsområden för dricksvattentäkter har uppskattats under antagande att alla vattentäkter med skyddsbehov åtgärdas inom perioden 2010 till slutet av 2015. Den faktiska årliga kostnaden kommer därför troligen att bli lägre än vad som redovisas ovan, men vattenmyndigheten anser det vara relevant att redovisa de ekonomiska resurser som skulle kunna behövas för att verkligen upprätta tillräckligt skydd för vattentäkter inom angiven tidsperiod.
**Kostnaden för att upprätta vattenskyddsområden i icke kommunala vattentäkter har uppskattats per objekt, men p.g.a. stora osäkerheter i dataunderlaget har inte någon total åtgärdskostnad skattats för vattendistriktet. De siffror som i dag finns på antal vattentäkter av denna typ är extrapoleringar baserade på ett begränsat dataunderlag. Kostnaden för att upprätta skydd av alla icke-kommunala vattentäkter skulle troligen bli mycket hög men vattenmyndigheten avvaktar med att göra kostnadsskattningar.
***Den årliga kostnaden för upprättande av vattenskyddsområden och översyn av befintliga vattenskyddsområden är beräknad under antagandet att arbetet sker under åren 2010-2015. Det kommer troligen att ta längre tid än så att genomföra arbetet, men i konsekvensanalysen redovisas hela kostnaden fördelat på sex år.

Styrmedel: befintliga och nya ifråga om dricksvatten och vattenuttag

De lagtexter som ställer krav på att åtgärder för skydd av dricksvatten ska återfinnas i vattenförvaltningens åtgärdsprogram (enligt ramdirektivet för vatten artikel 11.3 d med hänvisning till artikel 7). Detta är en grundläggande åtgärd och ska därför genomföras utan dröjsmål och prioritering. I den svenska lagstiftningen kan vattenskyddsområden med föreskrifter upprättas på initiativ av länsstyrelser eller kommuner med stöd i svenska lagstiftningen i

• områdesskyddsplaner enligt 7 kap. miljöbalken
• kommunala föreskrifter enligt 9 kap. miljöbalken
• planläggningsbestämmelser enligt 2 kap. plan- och bygglagen
• räddningsplaner.