I Sverige finns en lång tradition av vattenvård. Traditionellt har den varit uppbyggd med lagkrav eller andra initiativ från centrala, regionala och lokala myndigheter. Resultatet ser vi idag genom miljöanalyser, genomförda våtmarksprojekt, artinventeringar, biotopvård och många andra åtgärder.
I Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt finns i dagsläget ett 60-tal vattenvårdsorganisationer som har spelat, och fortsättningsvis kommer att spela, en viktig roll i distriktens vattenfrågor.
Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660), som i svensk lag omsätter vattendirektiv innebär en delvis ny syn på vattenvård. De största förändringarna är att vattenförvaltningen skall utvecklas inom avrinningsområden och i samverkan med alla berörda aktörer. Detta innebär att myndigheter måste samverka i ökad utsträckning och att parter med intressen i vattenfrågor skall få vara med och ta fram underlag till de beslut som vattenmyndigheterna skall fatta. I samband med beslut skall också aktörerna involveras i formella samråd.
Den nya vattenförvaltningens arbete har delats in i ett antal delmoment som återkommer i sexårscykler. I samtliga dessa delmoment skall myndigheter, aktörer och allmänhet samverka. Vattenråd är tänkta att utgöra grunden för en sådan samverkan.