/

Samverkan

En viktig del i det europeiska vattenförvaltningsarbetet är samverkan. Det gäller på alla nivåer, mellan länder, nationellt, regionalt och lokalt. En bra samverkan ska leda till kunskapsutbyte och tidig förankring av de förslag som vattenmyndigheterna tar fram. Vattenmyndigheterna samverkar med länsstyrelser, kommuner, myndigheter och andra aktörer i frågorna om vattenförvaltning. Vi samordnar och driver arbetet för bättre vatten i hela Sverige tillsammans med andra aktörer.

Cirkulär illustration med små illustrationer av filuftsintresserade, fastighetsägare och boende, kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, företag och verksamhetsutövare, skogs- och jordbrukare och intresseföreningar.

Samverkan mellan aktörer som förvaltar eller är beroende av bra vatten, är avgörande för att arbetet ska leda till hållbar vattenanvändning - för alla. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg

Utbyte av kunskap

Med samverkan menar vi det samarbete vi har med olika aktörer för kunskapsutbyte och för att komma fram till förståelse och acceptans. Samverkan är viktigt för att väcka intresse för och uppmuntra till deltagande i vattenförvaltningsarbetet.

Den nationella samverkansgruppen har fokus på Dricksvattendirektivet. Arbetet består av gränsdragning gällande kontroll av EU:s vattendirektiv och Dricksvattendirektivet, riskanalys av fastighetsinstallationer och kontroll av material i kontakt med dricksvatten. Utöver frågor kring dricksvattendirektivet diskuteras även återvinning av dricksvatten internt i fastigheter, effekter av algförekomst i råvatten, brunifiering av ytvatten och tillgång till dricksvatten för enskilt dricksvattenförsörjning.

Dricksvattenkvalitetsgruppen leds av Livsmedelsverket och gruppen ska verka för att Sveriges dricksvatten håller god kvalitet och uppfyller kvalitetskraven i lagstiftningen. I gruppen ingår myndigheterna Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Svenskt vatten, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Vattenmyndigheten.

Rapporten Algförekomst i råvatten och påverkan på dricksvattenproduktion Länk till annan webbplats.

Inskrivet i EU:s vattendirektiv

Att samverkan är viktigt märks inte minst genom att det är ett krav i vattenförvaltningsförordningen och är inskrivet i EU:s vattendirektiv: ”Om detta direktiv skall bli framgångsrikt krävs nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå. Det krävs också information till allmänheten, inbegripet användarna, och att samråd sker med dem samt att de är delaktiga”.

Regionala vattenmyndigheter

En fördel med att ha flera regionala vattenmyndigheter i stället för en central myndighet är att det lokala och regionala perspektivet blir tydligare i arbetet. Det är många aktörer som berörs av vattenförvaltning, till exempel kommuner och länsstyrelser, företag som bedriver miljöfarlig verksamhet, jord- och skogsbruksnäringarna, naturvårdsorganisationer och enskilda personer.

Om vattenmyndigheterna

På nationell nivå arbetar de fem vattenmyndigheterna ofta tillsammans när det gäller samverkan med nationella myndigheter och nationella bransch- eller intresseorganisationer. Samverkan regionalt och lokalt sker framförallt inom vattendistriktet. Där har vattenmyndigheterna och länsstyrelserna bland annat stöttat utvecklingen av de lokala samverkansorganen vattenråd.

Satsning på kommunal medverkan

Under nuvarande förvaltningscykel har vattenmyndigheterna och länsstyrelserna också satsat mycket på att utveckla samverkan med kommunerna, som har en viktig roll i vattenförvaltningen. Utbildningar för tjänstemän, workshop om kommunal vattenplanering, seminarier om miljökvalitetsnormer och träffar med politiker är några exempel på aktiviteter som genomförts.

Kommunernas roll

Många typer av samverkan

Kommunikation, information och uppmuntrande till deltagande i vattenförvaltning är viktiga delar inom samverkan. Formella samråd inför stora beslut är också ett sätt, men det finns många fler, till exempel:

  • Engagera aktörerna genom arbetsgrupper, workshops och fokusgrupper för att bland annat ta fram beslutsunderlag.
  • Samla information och synpunkter från delegaterna genom referensgrupper, intervjuer, enkäter, dialogmöten, hearings på det material som tagits fram i olika arbetsgrupper.
  • Informera via webbplats, informationsbroschyr, faktablad, affisch, informationsmöte, nyhetsbrev, mediakontakter, kulturaktiviteter och mässor.

Samarbete över gränserna

En utgångspunkt i EU:s vattendirektiv är att vattenförvaltning ska ske inom avrinningsområden och inte inom administrativa gränser.

Tre svenska internationella vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet och Västerhavet delar vatten med Norge. Länderna har tillsammans tagit fram en strategi för arbetet med dessa gränsvatten för att samordna statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram.

Bottenvikens vattendistrikt delar även vatten med Finland. Sverige har en kontinuerlig samverkan med Finland och 2010 formaliserade länderna sin intention i en överenskommelse. Överenskommelsen ska främja samverkan i miljö- och vattenfrågor i gränsälvsområdet som omfattas av Könkämä, Muonio och Torne älvar med biflöden. Överenskommelsens syfte är bland annat att samordna de program, planer och åtgärder som behövs i avrinningsområdet, för att nå mål för vattnets kvalitet och vattnets hållbara nyttjande.

Kontakt