Vatten vi delar med andra länder

Tre vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet och Västerhavet delar vatten med Norge. Bottenviken delar dessutom vatten med Finland. Detta innebär att samordningen med dessa länder är viktig.

Ramdirektivet för vatten infördes år 2000. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt för alla vatten. Alla länder i EU men även Norge som inte är medlem, ingår i arbetet. 

Vattnets rörelse i landskapet styrs inte av läns- eller landsgränser. Sveriges vatten har i vissa fall sitt ursprung i Norge och rinner in i Sverige och tvärtom. Därför har de vattendistrikt som det berör ett samarbete med Norge och Finland för vatten som rinner över gränserna.

Av Sveriges vattendistrikt är det Bottenviken, Bottenhavet och Västerhavet som har vattenförekomster som gränsar till Norge. Bottenviken har dessutom ett internationellt vattendistrikt, Torneälvens avrinningsområde som sträcker sig över både Sverige och Finland samt en liten del av Norge. 

Respektive lands behöriga myndigheter kan bara besluta om förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, övervakningsprogram samt miljökvalitetsnormer (i Norge: miljømål) inom det egna landets gränser.

För detaljer kring gränsvatten och arbetet kring detta se Bottenvikens, Bottenhavets och Västerhavets distriktsidor.

Vatten vi delar med Norge

Arbetet har utvecklats från starten 2003 och den strategi som Sverige och Norge nu arbetar efter kan sammanfattas i följande steg:  

  • Arbetet med vattenförvaltning i Sverige och Norge så långt som möjligt organiseras efter gränserna för avrinningsområden i stället för riksgränsen.
  • Avgränsningen mellan de båda ländernas förvaltningsroller kommer att göras efter huvudavrinningsområde, delavrinningsområde eller riksgränsen, beroende på vilken del av vattenförvaltningen som berörs.
  • Så långt som möjligt är det nedströms liggande landets principer för kartläggning och analys som tillämpas, det vill säga principerna för det landet som de gränsöverskridande vattenförekomsterna rinner till.

Historisk tillbakablick på samarbetet med Norge

Redan 2003 träffades det norska Miljøverndepartementet och det svenska miljödepartementet och enades om en enklast möjlig förvaltning av gemensamt gränsvatten. Arbetet fortsatte sedan och Sverige arbetade enligt EU:s tidplan men i Norge kom inte arbetet igång förrän den norska Vattenföreskriften blev antagen 2007.

Vid två arbetsmöten 2011 togs ett förslag till nytt arbetssätt, den strategi fram som Norge och Sverige nu arbetar efter.