/

Vattenförvaltning i Sverige

Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem.

EU:s vattendirektiv innebär att alla medlemsländer ska använda samma regelverk för att förvalta sina vatten. Syftet med reglerna är att förbättra och skydda vatten. På så sätt kan vi både säkra tillgången på dricksvatten och bevara naturliga miljöer.

EU:s vattendirektiv Öppnas i nytt fönster.

Ingår i svensk lag

Ett direktiv är en typ av EU-lag som innehåller mål som EU-länderna ska följa, men varje land avgör hur det ska gå till genom nationell lagstiftning. I Sverige är EU-direktivet till största delen infört i miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och länsstyrelsernas instruktioner. Det finns även tre så kallade dotterdirektiv som komplement till EU:s vattendirektiv: ett för grundvatten, ett för prioriterade ämnen i ytvatten och ett tekniskt direktiv om kvalitetskrav på kemiska analyser och på laboratorier som anlitas för övervakningen.

EU:s vattendirektiv gäller alla sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära hav. Öppet hav förvaltas enligt EU:s havsmiljödirektiv.

Föreskrivande myndigheter

I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt. Havs- och vattenmyndigheten stödjer vattenmyndigheterna genom vägledning och utfärdar bindande regler, så kallade föreskrifter, för hur arbetet ska utföras. För grundvatten är Sveriges geologiska undersökning vägledande och föreskrivande myndighet.

Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Baseras på avrinningsområden

En grundpelare i EU:s vattendirektiv är att förvaltningen av vatten ska baseras på avrinningsområden och inte administrativa gränser. Europa är därför indelat i ett hundratal vattendistrikt, varav fem finns i Sverige.

Vattendistrikt i Sverige

Cykler på sex år

Arbetet med vattenförvaltning sker i cykler på sex år. Därefter börjar arbetet om igen med samma moment, men med utgångspunkt i de kunskaper de inblandade samlat på sig under den förra cykeln. Vattenmyndigheterna tar fram en förvaltningsplan för de kommande sex åren. En cykel inleds med kartläggning utifrån befintliga data från miljöövervakning. Detta utgör sedan underlag för klassificering av hur vattnen mår för att bestämma miljökvalitetsnormer.

Förvaltningsplaner

Kvalitetskraven är styrande

Miljökvalitetsnormerna säger vilken kvalitet, status, ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vatten ska uppnå god kvalitet. Det finns också ett försämringsförbud som innebär att statusen inte får försämras.

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrinstrument för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser på miljöområdet, till exempel vid tillståndsprövning och tillsyn. Normerna är även styrande för den fysiska planeringen i kommunerna. När miljökvalitetsnormerna omvandlats till krav eller regler från myndigheter styr de indirekt också verksamhetsutövare och enskilda.

De åtgärdsprogram som tas fram till varje ny förvaltningscykel beskriver hur miljökvalitetsnormerna ska nås. Statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer och övriga fakta om alla våra vatten finns tillgängliga i databasen Vatteninformationssystem Sverige, VISS som är öppen för alla.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Vatteninformationssystem Sverige, VISS Länk till annan webbplats.

Många aktörer bidrar

Vattenmyndigheterna samordnar arbetet med vattenförvaltning men är beroende av att många andra aktörer i samhället medverkar. Alla länsstyrelser, alla kommuner, två regioner och 12 nationella myndigheter ingår i åtgärdsprogrammet i nuvarande förvaltningscykel. Alla åtgärder gäller dock inte i alla vattendistrikt.

För att vattenförvaltningen ska leda till bättre vatten är det viktigt med bred samverkan. Vattenorganisationer som exempel vattenråd är därför viktiga i sin roll som sammanslutning av berörda med regional eller lokal förankring.

Samverkan

Ingår i miljömålen och Agenda 2030

Vattenförvaltningsarbetet ingår även i större sammanhang. Av de 16 miljömål Sveriges riksdag har beslutat om har många koppling till vatten. I åtgärdsprogrammet anges de miljömål som varje åtgärd stöder, till exempel ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Grundvatten av god kvalitet”.

Vattenförvaltning är också en del i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Ett av de 17 globala mål FN antagit, mål 6, är ”Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”. Där arbetar regeringen bland annat genom de nationella miljömålen och genom att stärka den vattenförvaltning som redan bedrivs.

Grundläggande om vattenförvaltning

En guide för att hitta problemen och åtgärda dem, med extra fokus mot kommunala beslutsfattare. Presentationen togs fram 2020 inför samrådet om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2021-2027.

Hur mår våra vatten? Länk till annan webbplats.

Kontakt