Vattnet i distriktet 

Fjällbild
Foto: Linda Johansson

Vattenförvaltningen utgår från vattnets naturliga väg genom landskapet istället för administrativa gränser. Det vill säga den utgår från så kallade avrinningsområden istället för exempelvis kommungränser. Med utgångspunkt i de olika avrinningsområdena bestäms sedan vilka vatten som tillsammans ska ingå i ett vattendistrikt.

Bottenvikens vattendistrikt utgör cirka en tredjedel av Sveriges landyta och sträcker sig från Torneälven i nordost och ner till och med Öreälvens avrinningsområde i söder och omfattar alla sjöar och vattendrag i de avrinningsområden som rinner ut i Bottenviken och Kvarken. Även kustområdena i skärgården ingår ut till och med 1 nautisk mil utanför baslinjen.  

 Landyta 147 625 km2 
 Total yta (inklusive kustvatten)  154 702 km2
 Befolkning  492 000 personer
 Sjöar (>1 ha)  cirka 42 300
 Huvudälvar  30
 Kustlängd  cirka 1 900 km

Distriktet griper över 3 länder, 2 län, 28 kommuner och 30 avrinningsområden. Eftersom ett flertal avrinningsområden delas mellan flera olika län och länder kommer vattenförvaltningsarbetet bland annat att innebära samarbete mellan såväl länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten som motsvarande myndigheter i Finland och Norge.

För Torneälvens avrinningsområde har ett internationellt vattendistrikt bildats där Sverige och Finland ska samarbeta. Avrinningsområdet är cirka 40 100 km2 varav drygt 60% ligger i Sverige. Älven och dess biflöden rinner igenom 10 kommuner och här bor ca 80 000 invånare.

Den största delen av Bottenvikens distrikt utgörs av ett skogs- och våtmarkslandskap som är genombrutet av ett flertal älvar. Vattendistriktet karakteriseras av många sjöar, stora älvar, stor och tung basindustri och gles befolkning. Vattnens kemiska kvalitet är relativt övriga Europa överlag god med en låg bakgrundsbelastning av miljögifter och försurande ämnen även om det lokalt finns områden med tydlig påverkan.
Inom distriktet finns många olika typer av vatten. I väster finns de mäktiga fjällmassiven med många fjällsjöar och jokkar. En av dessa sjöar, Hornavan, kan stoltsera sig till Sveriges djupaste sjö med sina 221 m. Här finns även Sveriges klaraste sjö, Rissajaure, som har ett siktdjup på över 34 m. Distriktet har också landets suraste sjö, Blåmissussjön där pH kan vara så lågt som 3.  

Distriktet utgör tillsammans med Bottenhavets vattendistrikt kärnområde för flodpärlmussla och utter i Europa. Ett flertal älvar, Torneälven, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Åbyälven, Byskeälven, Vindelälven, Öreälven, Sävarån, Rickleån har naturlig reproduktion av vildlax. Däremot är den fysiska påverkan omfattande i vissa delar av distriktet i form av bland annat utbyggda älvar och i områden med skogsbruk med stor ekologisk påverkan som följd.

VISS - VattenInformationsSystem Sverige

VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Databasen med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.   

www.viss.lansstyrelsen.se