10. Åtgärder för bättre vatten

Vattenmyndigheten har fastställt ett åtgärdsprogram, enligt 5 kap 5 § miljöbalken och 6 kap 1 § vattenförvaltningsförordningen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att uppnå de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistriktets vattenförekomster senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som Vattenmyndigheten har beslutat. Åtgärdsprogrammet omfattar i huvudsak de vattenförekomster där det har bedömts finnas en risk för att miljökvalitetsnormen inte uppfylls vid angiven tidpunkt.

10.1 Sammanfattning av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram

Vattenmyndigheten har i sin miljöproblemsanalys konstaterat att det krävs ett omfattande och brett åtgärdsarbete för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsarbetet behöver utvecklas såväl genom övergripande nationella styrmedelsåtgärder för att myndigheter och kommuner ska kunna vidta åtgärder på vattenförekomstnivå, som direkta åtgärder kopplade till vissa vattenförekomster eller sakområden. Ett steg i åtgärdsarbetet är även att utveckla det kunskapsunderlag som behövs för att vidta de mer specifika åtgärderna för olika vattenförekomster.

Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt har, med utgångspunkt i sitt mandat att rikta åtgärderna till myndigheter och kommuner, valt att fastställa 37 styrmedels- och utredningsorienterade åtgärder vilka ska utgöra grund för de fysiska och andra åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna har baserats på och indelats efter miljöproblem. Vattenmyndigheten har i åtgärdsprogrammet beskrivit det pågående åtgärdsarbetet, behovet av fortsatta insatser och exempel på de fysiska åtgärder som kan komma att bli resultatet. Vilka faktiska fysiska åtgärder som blir resultatet av de 37 åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner avgörs av dessa organisationer så att en anpassning kan genomföras och den mest kostnadseffektiva åtgärdskombinationen kan tillämpas lokalt.

Kunskapsunderlaget är inte tillräckligt för att ange mer preciserade åtgärder för varje vattenförekomst. Sådana åtgärder måste grundas på bättre underlag avseende påverkan och påverkanskällor, åtgärdsbehov och vilken åtgärd som kan ge bäst effekt för varje vattenförekomst i syfte att uppnå normerna. De fysiska åtgärder som exemplifieras i åtgärdsprogrammet är därför inte heltäckande eller den mest kostnadseffektiva kombinationen lokalt. Åtgärdsprogrammet för vattendistriktet är emellertid utvecklat så att de 37 styrmedels- och utredningsinriktade åtgärdskombinationerna ska resultera i ett kostnadseffektivt åtgärdsarbete inom hela vattendistriktet, och att åtgärder vidtas inom alla sektorer och för alla vattenförekomster där det behövs.

Vattenförvaltningen är uppbyggd i 6-årscykler för att genomföra en så kallad adaptiv förvaltning. Det innebär en kontinuerlig process där metoder och mål anpassas efter nya kunskaper, såsom förbättrad kartläggning, uppmätta effekter av genomförda åtgärder, förbättrade bedömningsgrunder med mera. Omfattningen av åtgärder, vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas och lokalisering av dessa kan alltså till vissa delar behöva omprövas när ny kunskap framkommer. Genom vattenförvaltningsarbetet har vi fått ett samlat kunskapsunderlag och samordning kring vattenfrågor. Miljökvalitetsnormerna, bland annat för ekologisk status, har en komplex uppbyggnad med många ingående parametrar. Därför finns i många fall ett behov av ännu mer kunskap för att föreslå åtgärder. Myndigheter och kommuner kommer att behöva genomföra kompletterande undersökningar för att klarlägga åtgärdsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna.

Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner, men för flera miljöproblem, som till exempel försurning, miljögifter, spridning av främmande arter och övergödning av kustvatten, kan åtgärder dessutom behöva vidtas utanför Sveriges gränser för att våra vatten skall uppnå god status. Det är därför nödvändigt att Sverige också arbetar aktivt inom EU och andra internationella organisationer som kan påverka dessa nationsövergripande miljöproblem. Vattenmyndigheten konstaterar även att detta åtgärdsprogram är ett första steg i arbetet, och det kommer att krävas andra åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormerna än vad som följer av myndigheternas och kommunernas ansvar.

Inom Bottenhavets vattendistrikt har omkring hälften av vattenförekomsterna god ekologisk status och övriga vattenförekomster behöver därmed omfattas av åtgärdsprogrammet. Under den kommande förvaltningscykeln kommer åtgärdsprogrammet att behöva preciseras mer för de enskilda vattenförekomsterna. Samverkan med berörda aktörer har varit och kommer även fortsättningsvist att vara en viktig del för att frambringa rätt åtgärder på rätt plats.

Undantag från kvalitetskraven har bedömts när det av tekniska skäl varit omöjligt eller ekonomiskt orimligt att uppnå god status till år 2015. I dessa fall har många av de föreslagna åtgärderna utformats till att stegvis bidra till förbättringar för undantagsfallen. Utveckling av underlag och olika åtgärder får framgent visa vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att uppnå i form av vattenkvalitetsförbättringar. Det går emellertid inte idag att uttala sig om att det skulle vara omöjligt eller orimligt att uppnå god vattenstatus på sikt, och det finns inte heller underlag som anger att det skulle medföra stora samhällsekonomiska konsekvenser.

Åtgärdsprogrammets inriktning mot god status avser de flesta vattenförekomster och behöver insatser från de flesta sektorer. Med denna inriktning kan vattenstatusen förväntas förbättras såväl för sjöar och vattendrag, som för kustvatten och grundvatten.

Vattenmyndigheten har konstaterat att olika åtgärder behövs, till exempel juridiska och fysiska åtgärder, liksom framtagande av planeringsunderlag. Det behövs också stödjande insatser, vilka även ska utgöra grund för andra åtgärder, för att uppnå en effektiv och adaptiv vattenförvaltning. Åtgärderna har utformats för att bemöta behovet för olika miljöproblem. I tabell 39 redovisas åtgärderna och deras koppling till miljöproblemen. För flertalet åtgärder finns synergieffekter, och i dessa fall finns även de miljöproblemen med i tabellen.
I ramdirektivet för vatten, artikel 11 punkt 3 redogörs för minimikrav eller så kallade grundläggande åtgärder. Utöver detta kan även kompletterade åtgärder krävas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna.

Tabell 39. Tabellen beskriver hur åtgärderna förväntas bidra till att normerna uppfylls. Åtgärderna har en övergripande formulering och kopplingen till de enskilda vattenförekomsterna baseras på deras miljöproblem och exempel på förväntad effekt av åtgärderna. Tabellen redovisar även om åtgärden är grundläggande eller kompletterande. Alla åtgärder syftar till att nå kvalitetskraven enligt 4 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF).

Miljöproblem	Åtgärder enligt Åtgärdsprogrammet	Förväntad effekt för uppnåendet av MKN	Grundläggande åtgärd /komp- letterande åtgärd
	1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med Vattenmyndigheten.		Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art. 11.4., RDV (Ramdirektivet för vatten).
Övergödning	2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.	Ett krav på reducering av kväve och fosfor i avloppsreningsverken behöver stärkas och kopplas till fastlagda normer i områden där dessa i annat fall riskerar att inte uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 4, 5 och7, VFF. Art. 11.3 a, g.,RDV.
Övergödning: Ammonium, nitrat i grundvatten.	3. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.	Åtgärden främjar uppfyllandet av normer särskilt i de vattenförekomster som riskerar att hamna under god status med avseende på för höga halter av kväve och fosfor i området.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art. 11.3 c., RDV.
Övriga åtgärder	4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.	Övervakningen i dess nuvarande form är inte tillräcklig eller tillräckligt samordnad för att bemöta vattenförvaltningens krav. Övervakningen syftar till att förbättra kunskapsunderlaget, möjliggöra en löpande kontroll på vattnets kvalitet samt ge indikationer på om något oförutsätt händer som påverkar normerna.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art. 11.4., RDV.
Miljögifter	5. Naturvårdsverket behöver efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status.	Ett utvecklat kunskapsunderlag om prioriterande ämnen och förorenande ämnen ger säkrare statusklassningar och bättre underlag i framtagandet av anpassade åtgärder så att effekterna av deras förekomst kan åtgärdas.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 2 och 5, VFF. Art. 11. 3 a., RDV.
Försurning	6. Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen	För en välfungerande analys är det även viktigt att datavärdar i systemet behandlar samtliga kvalitetsfaktorer och data likvärdigt. Den sammanvägda analysen som ligger till grund för normsättningen behöver tydliggöras.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 4, RDV,
Miljögifter	7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.	Vattenmyndigheten bedömer att en anpassning krävs mellan den nationella kalkningsplanen och normer som i statusklassningen visat på at risk eller sämre än god. Försurningens negativa påverkan kan förhindras genom kalkning i dessa områden och ge den effekt som krävs för att normerna skall bevaras eller förbättras till god status.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7. VFF. Art 11.4., RDV.
Miljögifter	8. Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.	En prioritering av verksamhet för efterbehandling av förorenade områden där inriktningen är att lyfta fram de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen ger bättre förutsättningar för att normerna skall kunna uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 2, VFF. Art 11. 3 a., RDV.
Övergödning	9. Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.	Ett mer utvecklat kartunderlag kan stödja arbetet i nästkommande cykel och ge ett förbättrat kunskapsunderlag. Genom detta kan underlaget till normerna förbättras och kostnadseffektiva åtgärder föreslås.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art. 11. 4. , RDV.
Skydd av dricksvatten, klimatförändringar.	10. Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.	Åtgärden syftar till att förbättra kunskapsunderlaget så att god status kan uppnås och bevaras.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 1 och 6, VFF. Art 11. 3 c, d och i., RDV.
Miljögifter, Vattenuttag, Övriga åtgärder	11. Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m³/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster	Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta att identifiera befintliga vattentäkter så att dessa kan avgränsas till vattenförekomster. Kartläggningen av grundvattenförekomster är en förutsättning för att dessa på ett bättre sätt skall kunna inrymmas i vattenförvaltningens arbete. Avgränsade grundvattenförekomster med dricksvattentäkter är föremål för revidering av vattenskydd av dessa täkter.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 3 d., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Skydd av dricksvatten, Klimatförändringar	12. Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.	Kunskapen om yttre påverkan på grundvatten behöver utvecklas så att normerna uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 1, 3,4,5 och 7, VFF. Art 11. 3 a, d, h och j., RDV.
Övergödning, Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag, Skydd av dricksvatten	13. Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Genom utformning av åtgärder inom ramen för Banverkets område kan åtgärder utformas och anpassas till nya och pågående projekt i syfte att minska miljöeffekterna från verksamheten så att fastlagda normer kan uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 6 och 7, VFF. Art 11. 3 c, i., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag, Ammonium, nitrat, sulfat och klorid i grundvatten.	14. Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.	Genom ökad information om åtgärdsprogrammets innebörd och normernas tillämpning, samt riktlinjer för hur dessa vägs in i samhällsplaneringen ökar förutsättningarna för normernas betydelse i planering och planläggning som ofta utgör grund för framtida mark och vattenanvändning.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 4., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Skydd av dricksvatten, Ammonium, Nitrat, (Sulfat och klorid) i grundvatten.	15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Vattenmyndigheten bedömer att en riktad rådgivning till jordbruksverksamhet i områden där normen är at risk eller sämre än god ökar möjligheterna till att åtgärder vidtas på frivillig basis med hänsyn till den egna verksamheten så att normerna kan uppnås.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § punkterna 4 och 7, VFF. Art 11.4., RDV.
Övergödning, Miljögifter, Fysiska förändringar Skydd av dricksvatten.	16. Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.	Jordbrukets påverkan på vattenkvalitén är kopplade till miljöproblemet övergödning men även spridningen av miljögifter. Vattenmyndigheten ser att problematiken är så utbredd att nationella styrmedel behöver tas fram i syfte att åtgärda de vatten där normerna är at risk eller sämre än god.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 4 och 6, VFF. Art 11. 3 c, h och i., RDV.
Miljögifter, Skydd av dricksvatten	17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Genom riktade insatser för minskad mängd växtskyddsmedel som ökar förutsättningarna för att normer kan uppnås i de vatten där statusen visar på at risk eller sämre än god med avseende på övergödning och miljögifter.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 3 och 4, VFF. Art 11.3. a, h., RDV.
Fysiska förändringar, Övergödning	18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.	Vattenmyndigheten ser ett behov av en nationell strategi för förhindrandet/borttagandet eller återställandet av fysiska hinder i vattenförekomster där normerna är inte uppnås på grund av vandringshinder eller morfologisk påverkan. Då åtgärder behöver vidtas i ett stort antal vattendrag finns ett behov av översyn av miljöproblemet i stort så att åtgärder kan föreslås där dessa ger bäst effekt till lägsta kostnad.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 6 och 7, VFF. Art 11. 3 c, i., RDV.
Miljögifter	19. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.	Riktlinjer för oförutsedda händelser behöver integreras så att kopplingen mellan vattenkvaliteten och förebyggande åtgärder eller sanering av inträffade olyckor kan åtgärdas med minsta påverkan för att normer skall kunna uppnås.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 4., RDV.
Fysiska förändringar	20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.	Även om åtgärden inte syftar till en direkt normuppfyllelse ser Vattenmyndigheten ett behov i att andra intressen tydliggörs i processen. Genom att tydliggöra andra samhällsintressen kan konflikter i olika vattenförekomster bli tydligare. Genom en förbättrad kunskap på geografisk skala kan också en eventuell prioritering visa sig bli nödvändig så att åtgärder kan föreslås och påbörjas där dessa ger största utbyte för uppnående av normer.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 4., RDV.
Fysiska förändringar, Övergödning, Miljögifter	21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås.	Vattenmyndigheten bedömer att ytterligare styrmedel behövs om normer som är at risk eller sämre än god skall kunna uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 4, VFF. Art 11.3 c, h., RDV.
Skydd av dricksvatten	22. Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m³/dygn eller försörjer fler än 50 personer.	Övervakningen är en del i det fortlöpande vattenförvaltningsarbetet. Övervakningen syftar till att skapa kontroll på statusen och hur eventuell yttre påverkan bidrar till förändringar i vattenförekomster. Om åtgärden avser Art 7 punkt 1 sista stycket RDV d.v.s. övervakning av vattenförekomster som ger mer än 10 m³/dygn, behöver åtgärden ändras så att den följer innebörden i lagtexten (10 m³/s). I så fall grundläggande.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 1, VFF. Art 11.3 d., RDV.
Klimatförändringar, Fysiska förändringar, Övergödning	24. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov.	Ett ökat kunskapsunderlag kan ge säkrare bedömningar som ligger till grund för såväl statusklassning och för konsekvensanalys så att mer konkreta och kostnadseffektiv åtgärder kan föreslås i kommande förvaltningscykler. Med detta följer förbättrade förutsättningar att normer uppnås i enskilda vattenförekomster.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 6, VFF. Art 11.3 c,i., RDV.
Klimatförändringar	25. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden.	Vattenmyndigheten arbetar med att integrera klimatfrågorna i vattenarbetet. Ambitionen är att utarbeta ett bättre kunskapsunderlag så att en säkrare framtidsprognos kan göras vad gäller klimatologisk påverkan på vatten. Informationen kan användas till ett förbättrat kunskapsunderlag för det fortlöpande arbetet samt för eventuella åtgärder.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11. 4.,RDV.
Övergödning, Miljögifter, Fysiska förändringar	26. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov.	Informationen kan säkra och stödja vattenmyndighetens arbete i såväl kunskapsunderlag som i framtagandet av kostnadseffektiva åtgärder.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 7, VFF. Art 11.3 a, c., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag, Skydd av dricksvatten	27. Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Konkreta åtgärder inom vägverkets område stödjer arbetet med normuppfyllelsen.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 6 och 7, VFF. Art 11.3 c, i, j., RDV.
Övergödning, Fysiska förändringar, Miljögifter	28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	För miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet finns ett behov av översyn av de verksamheter eller åtgärder i områden med risk att norm ej uppfylls. Översynen bidrar till ett förbättrat underlag för åtgärdsbehovet så att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 2, 3, 4, 5 och 7, VFF. Art 11.3 a, g, h, i., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag	29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.	Genom stärkt krav på egenkontroll samt med en koppling till Vattenmyndigheternas arbete kan denna information användas till att förbättra vattenmyndigheternas kunskapsunderlag samt till att föreslå kostnadseffektiva åtgärder i samråd med verksamhetsutövaren så att normerna uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 2 och 3, VFF. Art 11. 3 a, g., RDV.
Övergödning Miljögifter, Fysiska förändringar, Vattenuttag	30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Genom att prioritera åtgärdsarbete i vattenförekomster där normerna så kräver det kan åtgärden stödja normuppfyllelsen.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p2,VFF. Art 11. 3 a., RDV.
Miljögifter, Skydd av dricksvatten	31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.	Genom att prioritera efterbehandling i vattenförekomster med normer som kräver åtgärder för att god status skall nås ser Vattenmyndigheten att en ny inriktning i prioriteringen kan leda till normuppfyllelse i dessa områden.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 2 och 3, VFF. Art 11. 3 a, g., RDV.
Övergödning, Miljögifter Skydd av dricksvatten	32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.	Genom att prioritera tillsyn där god ekologisk status eller god kemisk status är i risk eller sämre än god kan tillsynen bidra till att normer i dessa vattenförekomster nås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 2 och 3, VFF. Art 11.3 a, g., RDV.
Övergödning	33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.	Åtgärden syftar till att minska övergödningen för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Hänsyn till känsliga områden ska säkerställas genom tillstånds- och tillsynsverksamhet genom att fastställa skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § punkterna 4, 5 och 7, VFF. Art 11.3 c, h, j., RDV.
Vattenuttag, Skydd av dricksvatten, Ammonium, nitrat, sulfat och klorid i grundvatten.	34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.	Avgränsade dricksvattentäkter med ett fullgott skydd främjar en god dricksvattenkvalitet och bidrar till kontroll och minskad påverkan i sådana områden.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 1, VFF. Art 11. 3 d., RDV.
Vattenuttag, Skydd av dricksvatten, Ammonium, nitrat, sulfat och klorid i grundvatten.	35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd.	Genom åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten eller förhindrar försämringar kan fastlagda normer i dessa vattenförekomster nås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 § p 1, VFF. Art 11. 3 d., RDV.
Övergödning Miljögifter, Vattenuttag, Skydd av dricksvatten.	36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.	Kommunerna kan inom ramen för sin verksamhet såväl i planläggning och myndighetsutövning som i tillsyn bidra till att normer uppnås.	Grundläggande enligt 6 kap. 5 §, punkterna 1-7 VFF. Art 11. 3 a, c-l., RDV.
Övergödning, Miljögifter	37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.	Avloppsplaner fungerar som ett bra underlag i samordningen av normerna i kommunal planläggning. Planerna kan tydliggöra var normerna riskerar att överträdas samt var det finns behov för eventuella åtgärder.	Kompletterande enligt 6 kap. 5 § p. 7, VFF. Art 11. 4., RDV.

Stegvisa åtgärder och återrapportering

Vattenmyndighetens åtgärdsprogram avser många åtgärder som ska leda till att mera preciserade åtgärder vidtas av såväl myndigheter och kommuner som verksamhetsutövare. Förutom att det är tekniskt svårt att uppnå miljökvalitetsnormerna på kort sikt, har det även bedömts svårt att uppnå dem med hänsyn till den tid det tar för att genomföra de administrativa, juridiska och praktiska åtgärdsinsatser som behövs.

Det finns flera motiv till stegvisa åtgärder för att nå mål satta vid senare tillfälle än 2015 innefattar bland annat att åtgärdsarbetet behöver innehålla flera kunskapsuppbyggande och stödjande administrativa åtgärder. Övervakning och dataförsörjning är nödvändiga dels för att beskriva tillståndet, men även för att följa att vattenkvaliteten förbättras. Dessa data, kompletterat med ny information om bland annat klimatutveckling, kommer att vara nödvändiga för att kunna ta beslut om kostnadseffektiva åtgärder som behöver nås till 2021 eller 2027. För att utveckla detta arbete i dialog med myndigheter och kommuner behöver även dessa redovisa hur åtgärdsarbetet fortskrider, och att vunna erfarenheter kan återkopplas till andra parter i åtgärdsarbetet.

Konsekvensanalys av åtgärdsprogrammet

En konsekvensanalys av åtgärdsprogrammet har genomförts. Den redovisar ett nollalternativ, dvs. utveckling med dagens styrmedel och åtgärder, samt åtgärdsprogrammets konsekvenser för miljöproblemen. Bedömningen är en kvalitativ jämförelse av utfallet för de båda alternativen, och visar att utvecklingen av miljötillståndet i Bottenhavets vattendistrikt sannolikt kommer att gynnas avsevärt av att genomföra åtgärdsprogrammet (Tabell 40).

Tabell 40. Sammanfattning av skattade konsekvenser inom olika problemområden under nollalternativet respektive föreslaget åtgärdsprogram.

Problemområde	Noll- alternativet		Åtgärds- program enligt vatten- förvaltningen
	Skattad utveckling	Möjlig konsekvens i termer av utsläpp/belastning	Skattad utveckling	Möjlig konsekvens i termer av utsläpp/belastning
Försurning	Oförändrad	Minskande belastning genom atmosfärisk deposition	Förbättrad	Utökad kalkning i kombination med minskande belastning
Övergödning	Oförändrad/ Försämring	Ökad effektivisering/ Ökade utsläpp av kväve och fosfor	Oförändrad/ förbättrad	Läckage av näringsämnen hålls kvar på dagens nivåer eller minskas
Miljögifter	Försämring	Ökade utsläpp av miljögifter	Oförändrad/ förbättrad	Saneringar och förbättrat kunskapsunderlag för tillsyn möjliggör förbättring
Fysiska förändringar	Oförändrad	Marginell utbyggnad av småskalig vattenkraft, hamnar och jordbruksmark	Förbättrad	Åtgärdade vandringshinder m.m. kommer ge en snabb förbättrande effekt i miljön
Främmande arter	Försämrad	Fortsatt handel och sjöfart medför fortsatt nyetablering av främmande arter	Oförändrad	Information och förebyggande åtgärder kan medföra att problemet inte ökar
Skydd av dricksvatten	Oförändrad	Arbetet med att utveckla vattenskyddsområden pågår i långsam takt	Förbättrad	Takten med utvecklingen av vattenskyddsområden kommer att öka

Kostnadsanalys av åtgärdsprogrammet

Kostnader har beräknats för vattendistriktet baserat på olika exempel av fysiska åtgärder. Kostnaderna baseras på olika schablonkostnader och anger en översiktlig kostnadsram för åtgärder mot olika miljöproblem (Tabell 41).

Tabell 41. Årlig och total kostnad för 6-års-perioden för beräknade exempel på åtgärder inom vattendistriktet

Problemområde	Kostnad (tkr/år)	Kostnad totalt (tkr)
Försurning
Befintligt kalkningsprogram	61 100	-
Verifiering	8 800	44 000
Administrativa kostnader	0	0
Delsumma	69 900	44 000
Övergödning
Verifiering	4 800	24 000
Källfördelningsanalys	6 740	33 700
Utökad tillsyn och prövning	68 000	410 000
Åtgärder för fosforminskning	15 270	264 000
Administrativa kostnader	2 200	7 600
Delsumma	97 010	739 300
Miljögifter
Verifiering	2 000	10 000
Administrativa kostnader	3 500	3 800
Delsumma	5 500	13 800
Främmande arter
Verifiering	200	1 000
Administrativa kostnader	0	0
Delsumma	200	1 000
Fysiska förändringar
Verifiering	10 000	50 000
Utbyte av järnvägs- och vägtrummor	12 260	212 000
Plan för flottledsåterställning	800	4 000
Flottledsåterställning	10 760	186 000
Utredningar av lämpliga fysiska åtgärder i kraftigt modifierade vatten	3 400	17 000
Omprövningar	5 500	27 500
Åtgärder i anslutning till dammar	7 950	137 500
Administrativa kostnader	4 000	4 000
Delsumma	54 670	638 000
Skydd av dricksvattentäkter
Bilda/se över vattenskyddsområden	24 100	144 500
Administrativa kostnader	900	3 100
Delsumma	25 000	147 600
Övriga åtgärder
Utveckla kommunernas planläggning & prövning	1 900	7 500
Administrativa kostnader	6 600	30 800
Delsumma	8 500	38 800
Totalsumma	260 780	1 622 000
Totalsumma (exkl kalkningsprogrammet)	199 680	1 622 000
-varav distriktsspecifika åtgärder	182 480	1 572 700
-varav administrativa kostnader	17 200	49 300

Kostnader per sektor

Kostnadsfördelningen för olika sektorer har beräknats med utgångspunkt i de konsekvensanalyserade åtgärderna och redovisas i tabell 42.

Tabell 42. Fördelning av kostnader för olika sektorer inom vattendistriktet.

Sektor	Kostnad (Mkr/år)	Skattad andel av totalkostnaden (%)
Jordbruk	3	2
Skogsbruk	5	3
Industri	6	3
Energi	8	4
Hushåll	47	23
Kommun	56	28
Staten	75	37

Administrativa kostnader

De administrativa kostnaderna för åtgärder inom olika miljöproblem har beräknats och redovisas i tabell 43. Kostnaderna baseras på schablonkostnader för olika insatser.

Tabell 43. Administrativa kostnader för olika miljöproblem inom vattendistriktet.

Problemområde	Kostnad (tkr/år)
Försurning	0
Övergödning	2 200
Fysiska förändringar	4 000
Miljögifter	3 500
Skydd av dricksvattentäckter	900
Övriga åtgärder	6 600
Totalt	17 200