Åtgärder för bättre vatten

Åtgärdsprogrammet talar om vilka åtgärder som behöver genomföras av myndigheter, länsstyrelser och kommuner för att miljökvalitetsnormerna ska följas.

Åtgärdsprogrammet riktar sig till centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna som åtgärdsutförare. Programmet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Syftet är alltså att peka på vad som behöver göras för att gå från dagens status till våra vatten till målet, det vill säga miljökvalitetsnormerna. Vad som exakt ska göras och hur är inte något Vattenmyndigheterna styr över. Det planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. Eller så avgörs det i prövningsprocesser i domstolar.

Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas.

I mitten av december 2016 fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om nya åtgärdsprogram för Sveriges vatten för perioden 2016-2021. Det innebär starten på ny fas där ansvariga myndigheter och kommuner behöver se till att takten på vattenåtgärder ökar. De beslutade åtgärdsprogrammen finns att ladda ner i högerboxen här på sidan.

Vad är en åtgärd?

Själva begreppet åtgärd kan ha olika innebörd i olika delar av åtgärdsprogrammet. För myndigheter och kommuner handlar det om att vidta administrativa åtgärder, som att utveckla eller använda olika styrmedel. Det kan till exempel handla om nya eller ändrade föreskrifter, framtagande av vägledning och strategidokument, förstärkt tillsyn eller utvecklad tillståndsprövning, fysisk planering och rådgivning. När dessa administrativa åtgärder omsätts i praktiken så leder de till fysiska åtgärder, som till exempel att ett enskilt avlopp kopplas på det kommunala avloppsnätet, nya utsläppsvillkor för en verksamhet, utrivning av ett vandringshinder, ändrad spridning av gödsel eller plantering av en ny skyddszon längs med ett vattendrag. I databasen VISS samlas alla fysiska åtgärder, allt från de som är möjliga till de som är genomförda och där finns även ett åtgärdsbibliotek. Vad som definierar en åtgärd framgår av manualen ” Åtgärder i VISS - Praktisk handledning av, och teknisk dokumentation över åtgärdsplaneringen i VISS

 

Kompletterande åtgärdsprogram 2018-2021

Med anledning av de tolv nya ämnen som genom direktiv 2013/39/EU lades till listan över prioriterade ämnen tog vattenmyndigheterna 2018 fram ett kompletterande åtgärdsprogram och reviderade föreskrifterna om kvalitetskrav.  Utöver de nya prioriterade ämnena beslutade vattendelegationerna att även PFAS (summa 11) avseende kemisk grundvattenstatus skulle ingå i beslutet. Det är främst dioxiner och PFOS som är anledningen till att 344 ytvattenförekomster inte uppnår god kemisk status. I enstaka ytvattenförekomster sänker även bekämpningsmedlen aklonifen, cypermetin och cybutryn den kemiska statusen till sämre än god. PFAS (summa 11) medför sänkt kemisk status i 12 undersökta grundvattenförekomster och ytterligare cirka 52 grundvattenförekomster bedöms vara i risk att inte följa miljökvalitetsnormen.

Det kompletterande åtgärdsprogrammet (2018-2021) omfattar åtgärder mot dioxiner, PFOS och PFAS och i en del fall bekämpningsmedlen aklonifen, cypermetin och cybutryn. Åtgärderna riktar sig till nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Sju nya åtgärder riktas till:

  • Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap avseende PFAS
  • Naturvårdsverket avseende dioxiner och PFAS/PFOS
  • Energimyndigheten avseende dioxiner
  • Kommunerna avseende dioxiner

12 åtgärder i åtgärdsprogram 2016-2021 kompletteras genom tillägg av nya ämnen och text. Ytterligare 19 åtgärder berörs genom tillägg av nya ämnen.

Vattenförvaltningens blå tråd

De åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet är alla en del av den blå tråden. Den blå tråden löper från fysiska åtgärder och upp till administrativa åtgärder på nationell nivå som i sin tur leder till att miljökvalitetsnormer kan följas i våra vatten.

Den blå tråden i åtgärdsprogrammet knyter ihop de administrativa åtgärderna. Till exempel är länsstyrelserna många gånger helt beroende av att nationella myndigheter tar fram en vägledning för länens arbete. Länsstyrelserna i sin tur behöver stötta och vägleda sina kommuner i vattenförvaltningsarbetet.

Då behovet av åtgärder är olika över landet har varje vattendistrikt ett eget åtgärdsprogram. Distrikten har även bestämt vilka utmaningar som gäller just för det distriktet.

Uppföljning av genomförda åtgärder

Varje år ska alla myndigheter som har en åtgärd rapportera till vattenmyndigheterna hur genomförandet av åtgärdsarbetet går (åtgärd 1 Rapportering av genomförda åtgärder). Uppföljningen av åtgärdsarbetet används sedan för planering av framtida åtgärdsprogram. 
Vattenmyndigheterna har en kontinuerlig dialog med åtgärdsmyndigheter och kommuner för att få en effektiv samverkan kring åtgärdsarbetet.

Varför gör vi ett åtgärdsprogram för vatten?

I Sverige är det vattenmyndigheterna som har uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram för vatten i enlighet med ramdirektivet. Bland annat står följande i vattenförvaltningsförordningen kap 6 §1:

Vattenmyndigheten skall upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet /.../. Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna som avses i 4 kap. skall kunna uppfyllas.

Vi har sammanställt utdrag ur lagtexter på en egen sida, Vem ska göra vad enligt lagen.

Det är vattendelegationen som fattar beslut om åtgärdsprogrammet.