Åtgärder för bättre vatten

Åtgärdsprogrammet talar om vilka åtgärder som behöver genomföras av myndigheter, länsstyrelser och kommuner för att miljökvalitetsnormerna ska följas.

Åtgärdsprogrammet riktar sig till centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna som åtgärdsutförare. Programmet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Syftet är alltså att peka på vad som behöver göras för att gå från dagens status till våra vatten till målet, det vill säga miljökvalitetsnormerna. Vad som exakt ska göras och hur är inte något Vattenmyndigheterna styr över. Det planeras i samarbete med länsstyrelserna, andra naturvårdande myndigheter, vattenråden och liknande samarbetsorgan, näringslivet och allmänheten. Eller så avgörs det i prövningsprocesser i domstolar.

Åtgärdsprogrammet inriktas på vatten med problem eller där kvaliteten riskerar att försämras, och vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska följas.

Under året har regeringen prövat förslaget till åtgärdsprogram. Vattenmyndigheterna arbetar nu med att ta fram slutligt åtgärdsprogram som ska beslutas i vattendelegationerna. Läs mer om vad beslutet innebär på Regeringens webbplats.

Vattenförvaltningens blå tråd

Ny kunskap om våra vatten, erfarenheter av åtgärder och beredskap för att möta förändringar går som en blå tråd genom hela vattenförvaltningen. De åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet är alla en del av den blå tråden. Den blå tråden löper från statusklassning till fysiska åtgärder och upp till administrativa åtgärder på nationell nivå som i sin tur leder till att miljökvalitetsnormer kan följas i våra vatten.

Då behovet av åtgärder är olika över landet har varje vattendistrikt ett eget åtgärdsprogram. Distrikten har även bestämt vilka utmaningar som gäller just för det distriktet.

Vad är en åtgärd?

Själva begreppet åtgärd kan ha olika innebörd i olika delar av åtgärdsprogrammet. För myndigheter och kommuner handlar det om att vidta administrativa åtgärder, som att utveckla eller använda olika styrmedel. Det kan till exempel handla om nya eller ändrade föreskrifter, framtagande av vägledning och strategidokument, förstärkt tillsyn eller utvecklad tillståndsprövning, fysisk planering och rådgivning. När dessa administrativa åtgärder omsätts i praktiken så leder de till fysiska åtgärder, som till exempel att ett enskilt avlopp kopplas på det kommunala avloppsnätet, nya utsläppsvillkor för en verksamhet, utrivning av ett vandringshinder, ändrad spridning av gödsel eller plantering av en ny skyddszon längs med ett vattendrag. I databasen VISS samlas alla fysiska åtgärder, allt från de som är möjliga till de som är genomförda och där finns även ett åtgärdsbibliotek. Vad som definierar en åtgärd framgår av manualen ” Åtgärder i VISS - Praktisk handledning av, och teknisk dokumentation över åtgärdsplaneringen i VISS

Uppföljning av genomförda åtgärder

Varje år ska alla myndigheter som har en åtgärd rapportera till vattenmyndigheterna hur genomförandet av åtgärdsarbetet går (åtgärd 1 Rapportering av genomförda åtgärder). Uppföljningen av åtgärdsarbetet används sedan för planering av framtida åtgärdsprogram. 
Vattenmyndigheterna har en kontinuerlig dialog med åtgärdsmyndigheter och kommuner för att få en effektiv samverkan kring åtgärdsarbetet.

Varför gör vi ett åtgärdsprogram för vatten?

I Sverige är det vattenmyndigheterna som har uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram för vatten i enlighet med ramdirektivet. Bland annat står följande i vattenförvaltningsförordningen kap 6 §1:

Vattenmyndigheten skall upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet /.../. Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna som avses i 4 kap. skall kunna uppfyllas.

Vi har sammanställt utdrag ur lagtexter på en egen sida, Ansvar för åtgärdsarbetet.

Det är vattendelegationen som fattar beslut om åtgärdsprogrammet.